Idag pågår uppskattningsvis drygt 600 klimatmål i olika delar av världen, däribland målet om Preemraffs tillstånd för utbyggnad i Lysekil som överklagats till högsta instans. Förhandlingarna i Mark- och miljööverdomstolen i Lysekil inleds idag och kommer att pågå till på fredag.

Fler lagar – fler tvister

Antalet klimatprocesser har dubblerats sedan 2005. De flesta har hittills avgjorts till utsläpparnas förmån, men Sony Kapoor, finansanalytiker och grundare av tankesmedjan Re-Define i London, menar att de rättsliga riskerna för myndigheter och företag som inte tar klimatansvar blir större för varje avgjort fall – oavsett utgången. Och att vågen av klimatprocesser som sveper över världen kommer att fortsätta tillta i styrka.

– Det har flera orsaker. Framförallt är klimatlagstiftningen mer omfattande och sofistikerad än tidigare, och lagstiftningen om mänskliga rättigheter har utvecklats. Därtill har tillgången till filantropiskt kapital för att finansiera en stämning ökat, säger Sony Kapoor till Dagens ETC.

Sedan Parisavtalet har världens klimatstadgar och klimatlagar blivit hundratals fler.

Mer lagstiftning ger fler möjligheter till juridisk prövning.

Domare inte immuna

Samtidigt ökar antalet skador orsakade av extremväder, liksom möjligheterna att koppla skadorna till klimatförändringarna.Tillförlitligare mätmetoder för växthusgasutsläpp gör det också lättare att fastställa enskilda företags proportionella skuld till klimatförändringarna. Medias växande intresse stärker heller inte utsläpparnas odds i rättssalen, vilket ger ringar på vattnet, menar han.

– Varje rättstvist ökar den allmänna medvetenheten att företag och regeringar inte gör tillräckligt för att hantera klimatkrisen. Det påverkar i sin tur investerare och beslutsfattare som måste ta möjligheten till stämningar med i sina beräkningar. För de som handlar med aktier är det en ny finansiell risk de måste räkna med, säger Sony Kapoor.

– Domare är inte heller immuna mot normförskjutningar i samhället. De ser barnen som klimatstrejkar, de läser Financial Times. Inom fem år kommer vi att ha minst fem eller tio tunga prejudicerande fall, och det kommer att få stora konsekvenser, säger han.

Varje dom som tvingar företag och regeringar till klimathänsyn ökar riskerna för olje­bolag och regeringar i rättssalen.

– Att stämma oljebolag och regeringar inför domstol är ett av de mest effektiva verktygen för att tvinga fram förändring. Stämningarna sker inte längre bara i rika länder, utan även i utvecklingsländer som Indien och Indonesien. Vi kommer att få se fler stämningar framöver från de som lider mest av klimatförändringarna, säger Sony Kapoor.

”Logisk utveckling”

David Boyd är FN:s särskilda rapportör för mänskliga rättigheter och miljö, och docent vid universitetet i British Colombia. Han menar att det är logiskt att människor vänder sig till rättssystemet när myndigheter och företag inte lever upp till sina klimatåtaganden.

– Domstolarna har möjligheten att pressa regeringar att gå längre än dagens modesta klimatåtgärder.

Samtidigt tar även utsläpparna till juridiken i kampen för status quo.

– Absolut, företag och en del regeringar fortsätter att använda domstolar för att ifrågasätta koldioxidskatter, klimatförordningar och andra åtgärder för att få ner utsläppen.

David Boyd framhåller att klimatkrisen är en betydligt större risk för mänskligheten än Covid-19, men att världen trots detta reagerar med större kraft och beslutsamhet mot coronaviruset än mot uppvärmningen.

– Om domstolarna kan bidra till snabbare klimatomställning så gör de samhället en stor tjänst, säger han.