Demonstranter som Dagens ETC träffade i Paris förra veckan berättade att de såg klimatomställningen som nödvändig, men att de fattigaste måste kompenseras för omställningen.
– De styrande vill att de mest utsatta och de fattiga ska betala notan för att rädda planeten. Men det är slut med det, sa 22-åriga ekonomistudenten Océane Le Guern som demonstrerar med de gula västarna, till Dagens ETC i onsdags.
Människor drabbas olika
På ett globalt plan diskuteras problemet med att de länder som till största del har orsakat klimatförändringarna inte är de som drabbas värst av konsekvenserna. Istället påverkas främst människor i fattiga länder. Problematiken finns även på ett nationellt plan och Sverige är inget undantag. Och även här syns början på en gula västar-inspirerad rörelse. Det fins två olika Facebook-grupper som kallar sig Gula västar Sverige med sammanlagt 9 000 medlemmar, den ena dra åt höger åt den andra åt vänster. Men förutom en liten protest mot nedskärningarna i Knivsta i förra veckan är den svenska grenen än så länge i huvudsak en nätrörelse. Även i Sverige har höjd bensinskatt tidigare fått kritik från boende i lands- och glesbygd. Och om exempelvis skatter på koldioxid höjs finns en risk att de som är utan alternativ drabbas hårdast om alternativ inte möjliggörs. En av de politiker som har lyft frågan på ett nationellt plan är Denize Butros. Hon bor i Norrköping och sitter i Vänsterpartiets partistyrelse.
– Vanligt folk är kanske de som är mest oroade för klimatförändringarna. Då behövs en politik som gör det möjligt att göra rätt för sig. I dag höjer man bensinskatten utan att sänka priset på kollektivtrafiken. Man höjer flygskatten men gör det inte lättare och billigare att åka med tåg. I Stockholm inför man biltullar samtidigt som man höjer priset på SL-kortet och det är inte hållbart, säger hon.
Hur skulle du vilja utforma en klimatpolitik som har möjlighet att få folkligt stöd?
– Där det inte finns förutsättningar för kollektivtrafik behöver vi se över vilken typ av kompensation man ger till människor. När industrier läggs ned måste staten och kommunen se till att människorna inte blir arbetslösa. Det tyska vänsterpartiet har drivit på för att det ska finnas en omskolningsfond när de lägger ned kolgruvorna, för att människorna ska kunna få nya jobb. En annan sak är att kommuner i glesbygd kan undantas från höjningar på exempelvis bensinskatt, säger Denize Butros.
”Bygden avfolkas”
En av de som känner igen sig i kraven från de gula västarna är Kenneth Andersson i Vilhelmina. Han driver ett bussföretag och är skogsägare. Han är motståndare till nya naturreservat utanför hans by Dikanäs. I september lämnade han in 500 namnunderskrifter från personer som kräver en folkomröstning i frågan.
– Konsekvensen av bildandet av naturreservat är att vi förlorar våra försörjningsmöjligheter. Vi förlorar rättigheter till jakt, fiske och skogsbruk. Sågverken lägger ned och bygden avfolkas. Varför ska vår landsände betala för att man ska få spy ut utsläpp nere i Mellaneuropa och Kina, frågar han sig och fortsätter:
– Tänk om vi skulle sitta i Vilhelmina och besluta att vi ska ta bort 30 procent av befolkningen i Stockholm för att minska utsläppen, vilket liv det skulle bli. Vi har skämtat om att vi borde fylla ett par av mina bussar och åka ned med gula västar till Stockholm, säger Kenneth Andersson.
På organisationen Hela Sverige ska leva känns problematiken igen. Josefin Heed är miljöhistoriker och arbetar med landsbygdsfrågor på organisationen.
– Mycket av den kritik mot klimatpolitiken som kommer från landsbygden handlar om att klimatnyttan av åtgärderna inte står i proportion till uppoffringarna. Såsom bensinskatten som känns orättvis för många som är tvungna att använda bilen till jobbet eftersom det inte finns någon kollektivtrafik, säger Josefin Heed.
Hur skulle man kunna skapa en klimatpolitik som även har ett landsbygdsperspektiv?
– Jag tror att nyckeln för att lösa klimatkrisen är att skapa starka lokalsamhällen som tar ansvar för de naturresurser som man lever av. En viktig del för att stärka landsbygden är att en större del av vinsten från resurserna som finns där, såsom vatten, skog och mineraler, måste få stanna där, säger Josefin Heed.
Kanada inspirerar
I kanadensiska British Columbia har en modell för beskattning av koldioxid blivit populär, vilket Dagens ETC berättat om tidigare. Intäkterna från koldioxidskatten går där direkt tillbaka till medborgarna. Varje person får lika mycket tillbaka, men den som släpper ut mer betalar mer. Tanken är att befolkningen ska kompenseras för stadigt ökande priser på fossilt och samtidigt stimuleras att byta till miljövänligare alternativ för att spara pengar. I oktober togs beslutet att modellens kulle införas även på nationell nivå i Kanada. Detta är något som intresserar den tidigare riksdagsledamoten Niclas Malmberg (MP) som lagt en motion om att Sverige ska införa ett liknande system.
– Om vi kraftigt höjer en koldioxidskatt så ser jag det som rimligt att man återför det beloppet till medborgarna. Det blir lättare att motivera höjningen och lättare att genomföra i riksdagen. Det skapar ekonomiska incitament och möjligheter att göra de investeringar som krävs, såsom att köpa elbil eller solceller. Det krävs även informations-insatser eftersom klimatsmarta alternativ ofta dessutom är billigare, säger han.
