Genom sitt företag Foodloopz arbetar hon sedan 2016 för att hjälpa företag rädda livsmedel som av praktiska skäl riskerar att slängas, eller svinnas som man ofta säger inom matbranschen.
När det talas om matsvinn handlar det ofta om slöseri hemma hos var och en. Elin Aronsen Beis vill rikta uppmärksamheten mot företagen.
”Brist på transparens”
I en tidigare roll som förpackningsansvarig på en stor livsmedelskedja blev hon varse vilka volymer som kan slängas i butiksled. Det rör sig inte om kilon, utan om ton.
– Företag vill gärna prata om det stora matsvinnet hos konsument och att vi måste göra något åt detta, men helst inte prata om långtradare med svinn på lagernivå och containrar som töms varje dag eller vecka. Man vill definitivt inte dela med sig av siffror eller berätta hur mycket svinn man skjuter ner på underleverantörer. Brist på transparens är en utmaning. Man vill heller inte prata om att vi konsumenter faktiskt betalar för svinnet som vi inte styr över. Det är inbakat i priset när du handlar i butik. Det kostar alltså sällan för företag inom exempelvis dagligvaruhandeln att kasta, medan det kostar både tid och pengar att donera eller sälja det billigare.
Utsläppen måste ner
Till år 2050 måste måste utsläppen av växthusgaser från konsumtion minska till under en ton per person, om de globala hållbarhetsmålen ska kunna uppfyllas. Idag ligger utsläppen på nio ton per svensk och år, huvudsakligen från transporter, livsmedel och boende.
I juli 2020 aviserade regeringen att Sverige genom att satsa på en cirkulär ekonomi ska bli ”världens första fossilfria välfärdsnation”. Livsmedel är en av de kategorier som särskilt nämns, inklusive ett löfte om etappmål för minskat svinn.
2016 införde Frankrike en lag som förbjöd större matbutiker att göra sig av med mat som skulle kunna komma någon till nytta. I stället måste de distribuera den under värdiga former till bättre behövande.
Lagstiftning är en säker väg att gå, konstaterar Elin Aronsen Beis.
– Förutsättningen verkar vara att det börjar kosta pengar att kasta mat. Inte bara kostnaden för att få det hämtat av ett renhållningsföretag. Jag har varit involverad i denna fråga sedan 2012 och tittar man utanför Sveriges gränser finns inget annat som har visat sig fungera, varken ”morötter” eller frivilliga branschöverenskommelser. Det är självklart inte en åtgärd som företag välkomnar, men då krävs det att man i stället skaffar en gedigen strategi för hantering av svinnfrågan – mycket snabbt.
Mat som vinner i andra chansen
Genom åren har Elin Aronsen Beis företag Foodloopz hjälpt aktörer att ta tillvara på kött, mejeri, frukt och grönt, torrvaror och nu även, genom en zero waste-odling i Huvudsta i Stockholm.
– Allt som går att utnyttja på ett bättre sätt än att elda upp det eller skicka till biogas är värt en insats, säger hon.
Bland de pågående projekten finns Svinnfika, på bakverk med skönhetsfläckar, och Re:winers, där vin som riskerar att vaskas av importören doft- och smakanalyseras av experter vid Örebro universitet, för att sedan säljas med en ny förpackningsdesign.
Goodloopz Splendid surprise blend Coffee blandas av Elin Aronsen Beis och hennes kollegor på kaffe från felfyllda förpackningar. Kaffet i sig är felfritt, men om mängden i en förpackning inte stämmer med den angivna vikten går det ändå inte att sälja.
Vaska inte sumpen
Andra företag som verkar i samma anda är Rescued, som gör juice och smoothie av utsorterad frukt, Stadsmissionens verksamhet Matmissionen och Karma, som förmedlar överbliven mat från restauranger och kaféer.
I fall som dessa handlar det om helt nya livsmedel som av estetiska eller praktiska skäl riskerar att slängas. En annan kategori är rester, som ännu inte har gett allt. Ta kaffe. Av kaffebönan är det mindre än tio procent som hamnar i koppen, medan filtret är fullt av sump. Det ser ut som jord, och kaffesump går att odla i. Svamp, exempelvis, trivs i den näringsrika, korniga myllan.
Skivling i container
I Kålgårdsparken i Jönköping odlar entreprenören Stefan Lundvall ostronskivling i två stora containrar. Svampen växer i sump från restauranger i staden. Enligt en studie vid Sveriges lantbruksuniversitet suger ostronskivling i sig koffein, men inte mer än att det motsvarar en stor kopp kaffe per fyra liter färsk svamp. Färdiga kit för hemmaodling finns att tillgå.
Ett annat användningsområde är som body scrub. Blanda två delar kaffesump och en del olja – klart.
”Det är en knäckfråga”
Ett minskat svinn på hemmaplan förutsätter både planering, att inte köpa mer än vad man kan göra av med, kontroll så att saker inte hinner bli dåliga i kyl och skafferi och gärna viss rundgång. Spar man exempelvis roten från grönsaker som romansallat, pak choi och stjälkselleri växer de gärna vidare, så länge de får stå i ett glas med vatten.
– Matsvinnsfrågan är en knäckfråga när det gäller de globala hållbarhetsmålen. Fixar vi inte maten, så kan vi strunta i resten, säger Elin Aronsen Beis.
Tre kokböcker för svinnfri matlagning
Zero waste i köket: Konsten att använda spill, spad och kanter
Karin Bohlin
Författaren arbetar som matstylist och receptmakare, och resultatet är en verkligt vacker bok. Skrumpna morötter och spruckna lökskal fotograferas i behärskad ljussättning, som vore det holländskt renässansmåleri. Den tidens vanitasstilleben avser påminna om livets förgänglighet, medan ”Zero waste i köket” visar att tiden inte alls måste vara ute, även om man får för sig det. Handfasta tips och recept.
No waste, just taste
Karin Sundgren
Karin Sundgren arbetar som kock, och använder i sin professionella matlagning mycket av det som annars skulle kasseras som ”rester”. På Vår gård utanför Stockholm har hon presenterat hela svinnmiddagar. ”No waste, just taste” är anpassad för hemmaköket. Konkreta tips som att ha en frysburk för sådant som kan bli buljong eller att fritera mindre aptitliga delar av en purjolök, eftersom fett får det mesta att kännas bättre.
Grönsaker A-Ö: Recept och bruksanvisning
Paul Svensson
2019 gav Paul Svensson ut ”Rädda maten”, ett slags manual för minskat matsvinn som producerades i samband med att han drev popuprestaurangen Retaste. I denna encyklopediskt omfattande guide till grönsaksvärlden är svinn inte lika entydigt i fokus, men uppslagen för de respektive råvarorna inkluderar tips för hur man gör bruk av det som riskerar att rensas bort.
