Vet ni hur det är tänkt att Barsebäck och de andra kärnkraftverken ska skyddas mot översvämning när havsytan stiger? Liksom andra typer av extremväder som väntas bli vanligare på grund av klimatkrisen. 

Jag läste att Sverige exporterade el till Frankrike något år för att de skulle kunna kyla kärnkraftverk när floden intill torkade ut. Stämmer det? Tas översvämning och torka med i någon planering för att skydda kärnkraftverken i Sverige?

/Kirsten Knafve

SVAR: 

Hej Kirsten,

Du tar upp bra frågor!

Kärnkraftverk liksom fossila kraftverk behöver kylvatten och ligger därför ofta vid havet, stora sjöar eller floder. Det betyder att de också kan drabbas av översvämningar vid extremt väder, men även om havsytan höjs på grund av havens uppvärmning eller smältande glaciärer på Grönland och Antarktis. 

Oväder har har stört många reaktorer i världen när det varit för varmt, kallt, blåst eller regnat mycket.

Eftersom det är skattebetalarna som bär konsekvenserna av stora olyckor har tidigare politiker, via myndigheter, ställt högre krav på att kärnkraftverk skall klara sådana störningar utan att haverera. Efter att Fukushima daiichis reaktorer havererade på grund av att en tsunamivåg slog ut reserv-elen, infördes krav på att det ska gå att kyla reaktorerna även om elförsörjningen faller bort under en tid. Den förbättringen var så dyr att några reaktorer stängdes.

Oväder har har stört många reaktorer i världen när det varit för varmt, kallt, blåst eller regnat mycket. Även i Sverige har reaktorer minskat produktionen när kylvattnet blivit för varmt. Så påståendet att kärnkraft är oberoende av väder stämmer inte.

2022 fick Europa höga elpriser därför att Frankrikes kärnkraft – på ett både oönskat och oplanerat sätt – tappade drygt 80 TWh produktion, samtidigt som andra delar av Europa  drabbades av torrt och varmt väder, vilket gjorde att vattenkraftens produktion minskade med 60 TWh. 

Detta väder gav mindre och varmare vatten i floderna vilket också minskade kärnkraftsproduktionen genom brist på kallt kylvatten. Men den effekten var liten jämför med minskningen på grund av tekniska problem.

Frankrike gick från att vara världens största elexportör 2021 till att vara elimportör 2022. Att ersätta den förlorade elen med fossil elproduktion blev dyrt eftersom Ryssland samtidigt invaderade Ukraina.

Sverige blev Europas största elexportör 2022 och Tyskland näst störst. Att vi Sverige och Tyskland med mycket förnybar energi kunde hjälpa resten av EU ledde till intensiv propaganda från ryska intressen mot energipolitiken i just dessa två länder, eftersom Rysslands energiutpressning mot EU inte lyckades.

Utan argument kallas våra länders elsystem för ”förstörda”, ”havererade” eller ”kaotiska”, medan det i verkligheten var Sveriges och Tysklands system som klarade krisen bäst.