Regeringen har tagit flera beslut som beräknas öka utsläppen. Samtidigt har både energi- och klimatministern avslöjats med att ljuga eller vilseleda om olika åtgärders effekter så att de ska låta bättre än vad de är.
Jag undrar hur människors syn på klimatkrisen påverkas av att våra företrädare agerar på det här viset, att de så tydligt signalerar att det inte behöver göras något?
Hälsningar Mona
Svar:
Hej Mona,
Du ställer en mycket relevant och aktuell fråga och tyvärr verkar forskningen rätt enad i att när politiker inte prioriterar klimatåtgärder, tenderar allmänheten att följa denna inställning. Detta i sin tur leder till att passivitet normaliseras.
Det som händer med oss psykologiskt är att våra hjärnor habituerar (vänjer sig) till politikers ickeagerande, fördröjning och förnekelse. På samma sätt habituerar vi också till att leva mitt i en brinnande klimatkris men ändå leva på våra liv som förut. Det finns däremot också studier som visar att politisk fördröjning i klimatfrågor bidrar till ökad polarisering bland befolkningen, där åsikter blir mer extrema och polariserade.
Bristen på tydliga klimatåtgärder från politiker bidrar till spridningen av klimatdesinformation, vilket påverkar allmänhetens förståelse och acceptans av klimatforskning.
Hur insatt och kris/kollaps-medveten målgruppen är samt vilket sammanhang målgruppen har verkar alltså spela roll. Befinner du dig i ett klimatengagerat sällskap så blir du arg och frustrerad och kanske börjar mobilisera dig med dina allierade. Befinner du dig i ett klimatförnekande sammanhang får du vatten på din kvarn och gruppen stärks av politiker som är allierade med dina åsikter. De som inte tillhör någon av dessa sammanhang eller åsikter tenderar dock att dementeras in i passiviteten.
Det finns också en studie som visar att fördröjd klimatpolitik minskar tilliten till politiska institutioner och ökar misstron bland allmänheten. Och ganska nära kopplat till det har vi de studier som visar att bristen på tydliga klimatåtgärder från politiker bidrar till spridningen av klimatdesinformation, vilket påverkar allmänhetens förståelse och acceptans av klimatforskning samt ökar klimatförnekelse.
Sammanfattningsvis leder alltså den typ av politik som du skriver om med största sannolikhet till ökad passivitet, polarisering samt ökad klimatdesinformation och förnekelse. Men även minskad tilltro till partipolitik och ökat utomparlamentariskt engagemang. Och mycket riktigt verkar det som att den situationen vi är i med politikers svaga och kontraproduktiva klimatengagemang blir det extra viktigt att organisera sig och stärka klimatrörelsens röst men även att arbeta aktivt mot förnekelse och desinformation.
Kata Nylén
Klimatpsykolog
