Fråga: Hur mycket el kommer Sverige att behöva i framtiden? Prognoser talar om ökning av behovet med 50 procent till 2030. Men de sista 20 åren har ju förbrukningen minskat, trots ökad befolkning, produktivitet och allt fler användningsområden.
Räknar man med energieffektivisering? Vad bygger egentligen kalkylerna på?
Per Stille, Växjö
Svar: Tack för en korrekt iakttagelse och en relevant fråga!
Det är möjligt att vi får se både energieffektivisering och ökad elanvändning.
Elproduktion med sol- och vindenergi är nu inte bara billigare än all annan ny elproduktion. Ännu viktigare är att ny sol- och vindel i flera år har kostat mindre än råolja per energienhet, ofta mindre än fossil gas och ibland mindre är kol – redan utan koldioxidskatter. Med koldioxidskatt är fossila bränslen dyrare.
Därför är det ofta lönsamt att ersätta fossila bränslen med el i transportsektorn, i industrin och för att producera bränslen. Detta kommer att förändra industrin vi idag har i Sverige, liksom produktionen av flytande bränslen till flyg och sjöfart.
Sverige har ovanligt bra förutsättningar att snabbt bygga dessa anläggningar eftersom ny sol- och vindel inte måste börja med att ersätta fossil el. Här är det möjligt att direkt börja producera stål, cement och bränslen från billig, förnybar el.
Om politiska beslut tillåter utbyggnaden av sol- och vindel så kommer den moderna industrin att byggas upp i Sverige. Då efterfrågas några tiotal ytterligare TWh under 2020-talet och sedan några tiotal till under 2030-talet.
Samtidigt minskar importen av fossila bränslen och landets utsläpp av koldioxid närmar sig noll.
Men det är inget behov! Det är en efterfrågan som utvecklas om elen är billigare än fossil energi och billigare än i andra länder.
Ny kärnkraft tycks alltför dyr, dagens klarar sig några år – om bolagen slipper ekonomiskt ansvar för olycksrisken.
