Fråga: Jag hyr regelbundet semesterhus i Sverige. Många av husen har direktverkande el: element och varmvattenberedare. Hur ska man tänka när det kommer till energieffektivisering för en bostad som används bara under delar av året? Detta borde gälla hundratusentals fritidshus. Totalt borde det alltså bli en betydande besparing, men hur stor investering behöver göras?
/Göran Gardelius
Svar: Hej Göran,
De här tunna fritidshusen kräver stora investeringar i renovering och isolering om man ska minska energianvändningen till den standard vi vill ha – alltså passivhus som i princip värmer sig själva. För de flesta är det nog en onödig och ineffektiv klimatinvestering om husen inte används väldigt mycket.
Men om man istället ser husen som ett solcellstak, en produktionsplats där el görs – ja då blir ekvationen mycket enklare.
Man behöver då bara byta till en så kallad luft/luftvärmepump – vilket minskar elanvändingen med 50–70 procent de dagar huset används – och sätta upp solceller som kommer producera mycket mer el än den man själv använder.
Eftersom elen säljs ut på nätet är den lönsam både ekonomiskt och klimatpolitiskt.
Ägaren kan ju också tjäna en slant på att hyra ut för billigare laddning av elbil.
Politiskt borde det här uppmuntras genom att staten ställer krav på elföretagen. Man bör införa laglig rätt att flytta sin el utan ny energiskatt. Då kan den som har en sommarstuga producera egen el och samtidigt minska sina inköp av el till villan eller lägenheten man bor i permanent.
Det skulle snabbt ge oss hundratusentals nya solcellstak på ungefär 5 000 watt vardera. (Det finns ungefär 600 000 fritidshus i Sverige).
Då blir den lilla stugan en del i vår storskaliga lösning. 100 000 tak ger oss 5 000 kWh vardera. Det är el till 500 000 lägenheter i Sverige. Eller 50 000 villor!