Jag och min familj vill gärna försöka leva så hållbart vi kan. Vi försöker dra ner på konsumtionen och väljer helst begagnat när något saknas. Behöver något vara nytt är det bättre med närproducerat från lokala butiker än Made in China från globala butikskedjor.
Problemet är att många släktingar och en del vänner antingen inte fattar eller respekterar att det är så vi vill ha det. Vi har försökt förklara att vårt fortfarande helt lilla barn inte behöver massor av nya leksaker eller kläder till jul. Hen blir lika glad över något begagnat, något man gjort själv eller att bara hitta på något kul tillsammans. Men det är samma sak varje år: paket efter paket med nya leksaker (ofta i plast) eller sprillans nya kläder, trots att både leksaker och barnkläder finns i ett överflöd på second hand-marknaden.
De gånger vi har försökt ta upp saken upplever jag att det blir dålig stämning och att människor känner sig anklagade. Vi har även föreslagit att skippa julklapparna helt. Utan framgång.
Det här har gått så långt att jag knappt har nån lust att fira jul. Hur får vi släkten att respektera att vi inte vill att vårt barn redan tvingas in i den hysteriska överkonsumtionen?
/Anonym
Hej!
Jag vet att många känner igen sig i det du beskriver. Det är som att vi alla är på en resa i medvetenheten om klimatkrisen men där det går i lite olika takt och åt olika håll beroende på vem personen är och i vilka sammanhang den lever.
Det är också starka normer och förväntningar som styr vår omvärlds val att fortsätta konsumera som om vi hade tio jordklot. Dessutom är vi vanemänniskor och detta blir extra tydligt när vanor stärks av traditioner och marknadsföring som säger till oss att fortsätta med våra beteenden. Vi behöver därför gå in i frågan om hur vi kan få släkten att respektera era livsval med en förståelse för att det inte är helt enkelt för dem att släppa taget om sina ohållbara val, som är väl förstärkta av normer, marknadsföring och vanemönster.
Samtidigt vill jag understryka hur modiga ni är som tar upp diskussionen och försöker på alla sätt tydliggöra era (och planetens) behov och önskningar. Det är verkligen inte enkelt i den omgivning vi lever i. Och på samma sätt som om ni hade haft en tro på en religion som styr era val, så behöver även dessa val respekteras.
Däremot är det sorgligt när lusten att fira jul försvinner. Därför blir ni nog hjälpta av att arbeta med två aspekter parallellt. Den ena är att försöka få släkten att acceptera er livsstil. Den andra är att ni accepterar den släkt ni har och så som situationen är.
Att acceptera behöver inte vara samma som att säga att det är okej eller att ni tycker det är bra. Utan snarare acceptera er känsla av skavet, acceptera att det är svårt för många utifrån de normer och regler vi lever under att ställa om.
Kan ni göra det så kanske ni kan spara ert engagemang för en hållbar framtid och lägga det på sådant som har större påverkanskraft. Njuta av julen, fortsätta vara tydliga med era önskemål, acceptera att det skaver och sedan använda er kraft till annat.
Att till exempel engagera sig i en organisation som arbetar för en hållbar värld kan både hjälpa er att hantera skavet med släkten och att ge er många nya vänner som ni kan dela era upplevelser med. De kommer förstå, de kommer känna igen sig och ni kommer få det stöd ni behöver för att fortsätta stå på er gentemot släkt och vänner.
