Fråga: I radioprogrammet ”Odla med P1” var det förra året ett inslag om en liten studie som undersökte hur bra bokashi egentligen är. De kom fram till att metoden ger ifrån sig metan som ju är en cirka tjugo gånger värre växthusgas än koldioxid. I programmet sades att bokashi inte var bättre än att kompostera, snarare tvärtom. Kan ni ge svar på hur det förhåller sig? Finns det annan forskning som visar att det inte är så? Lite nedslående var den informationen eftersom jag kör med bokashi själv.
/Lars Ljungman, Onsala
Svar: Hej!
För att kunna svara på frågan har jag konsulterat min syster, som är en lärd person (biolog) och har följt svensk bokashiforskning det senaste året. Enligt henne har Sveriges lantbruksuniversitet SLU släppt två arbeten om bokashi, som båda är väldigt begränsade.
Den Odla med P1 refererade till (Rebecca Thorslunds kandidatarbete) har mätt andningen (koldioxidutsläpp) efter nedgrävning i jorden av vanlig luftad kompost och bokashi med och utan effektiva mikroorganismer. Man ser inga större skillnader men det skulle kunna bero på väldigt spretiga resultat på grund av dålig metodik så som ickehomogeniserat material, alltså slumpvis utvalda delar av bokashin (det spelar till exempel stor roll om det är animaliskt eller bara växtdelar), och väldigt små prover (0,2 gram).
Den andra bokashi-studien var mer omfattande och mätte olika typer av växthusgaser. Utifrån studiens sammanfattning säger inte heller den särskilt mycket, men budskapet är att samtliga serier – oavsett om bokashin blev behandlad med effektiva mikroorganismer eller ej – gav låga utsläpp i det här experimentet.
En viktig sak att tänka på när man komposterar med bokashi-metoden är att det ska skapas en syrefri fermentering så att PH-värdet snabbt sjunker. Man behöver alltså packa ihop matavfallet ordentligt och sen gräva ner det lika ordentligt. Det är också bra att inte ha för mycket animaliskt avfall i bokashin – då frodas mikrober som kan slå ut mjölksyrebakterierna.
Jag ser, med med anledning av de två svenska studierna, ingen som helst anledningar att sluta med bokashi. Det finns också annan forskning, exempelvis en nederländsk studie, som visar på miljö- och klimatfördelar med metoden. Dessutom är det ett strålande sätt att få människor i städer att börja göra om sitt matavfall till matjord. Själv hämtar jag ofta bokashihinkar från stan som polare utan jordplätt producerat. Kontakt mellan stad och land behövs!
Att köpa planteringsjord är inte längre ett alternativ för mig, eftersom torven i planteringsjorden – som brutits upp ur sitt halvffossila tillstånd – i trädgården snabbt förgasas och blir växthusgaser.
Så länge leve bokashin!
För information om fler fördelar med bokashi hänvisar jag till min bok ”Stefans lilla svarta”.
Har du en fråga till våra experter?
Skicka den till gronafragan@etc.se
Läs mer om satsningen och våra experter: www.etc.se/gronafragan
