– Vi jobbar hela tiden med att minimera spill och vill precis samma sak som de här forskarna. Vi tycker att våra plastpellets ska vara hos våra kunder och inte i vår miljö eller i naturen, säger Marcus Kierkegaard, hälso-, miljö- och säkerhetschef på Borealis.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8
Han säger att Borealis har gjort investeringar, som att ha installerat mikrofilter, för att filtrera vattnet. Enligt Marcus Kierkegaard har företaget haft kontroll på sina utsläpp och rapporterat in till Länsstyrelsen. Han vill inte kommentera forskningsresultaten i förhållande till deras egna analyser, eftersom Borealis egna mätningar handlar om ”suspenderat material”, det vill säga en kompott av partiklar som Länsstyrelsen inte vill ha i naturen. Han berättar att deras nivåer ligger under vad som ens är mätbart och miljödirektiv.
Hur förklarar du skillnaden mellan forskarnas mätningar och era mätningar?
– För mig är inte det viktiga exakt vad mätningarna visar. För oss är en spilld pellets för mycket. Vi har en nollvision, säger Marcus Kierkegaard.
Enligt Marcus Kierkegaard arbetar företaget konstant med att försöka minska mängden utsläpp av plastpellets och han tycker att de har kommit en god bit på väg genom att installera mikrofilter som ska stoppa de största pelletsen från att komma ut i naturen.
Har ni vetat om att det har varit på de här nivåerna?
– Vi har bra kontroll på våra utsläpp till vatten och luft och mäter många miljöparameterar både kontinuerligt och på spotbasis. Vår bedömning är att vi har bra kontroll på utsläppen från vår anläggning.
Så ni har vetat om hur stora utsläppen på plastpellets varit?
– Vi har bra kontroll på vad som lämnar anläggningen. Vi mäter det kontinuerligt.
Vilken är er siffra på utsläppen?
– Det är den informationen du får av mig. Vi mäter suspenderat material och kolinnehållande föreningar. Det här är siffror som också är offentliga och vi har bra kontroll på det. Jag är medveten om att det inte är samma sak som antal pellets.
Martin Hassellöv är professor vid institutionen för marina vetenskaper vid Göteborgs universitet och en av forskarna bakom studien.
– Jag trodde att det här var något som förekom förr i tiden. Det var ett stort problem när man började tillverka plast på 60- och 70-talet. Det var min största förvåning att det här i allra högsta grad pågår idag, säger han.
De millimetersmå partiklarna samlas på stränderna och sprids vidare norrut mot Uddevalla och söderöver mot Tjörn. Forskarna har inte undersökt hur den redan utsatta fjordmiljön påverkas av de här utsläppen, som kan ha pågått under väldigt lång tid, men enligt studien är en sannolik konsekvens att plasten ansamlas i fåglars magar. Skärgården har flera områden som anses ha naturvärden som är viktiga att skydda och det är alltså här mellan några hundra och några tusen kilo plast sprids från industrierna varje år.
Lena Gipperth är professor i miljörätt vid Göteborgs universitet och även hon är en av rapportens författare. Hon förklarar att det är oklart om de företag som tillverkar och transporterar plastpellets har begått något brott.
– Det vet vi inte. Sannolikt har de i alla fall inte följt Miljöbalkens hänsynskrav. Det vi framförallt konstaterat är att tidigare har företaget haft tillstånd för sin verksamhet, där just plastpellets har inte reglerats. För några år sedan gjordes ett sådant villkor. Vi kan idag inte säga att det kommer från deras verksamhet, men vi kan se att det är nya pellets som kommer till, säger hon.
Lena Gipperth tillägger att pelletsen inte bara kommer från tillverkaren, utan även från de företag som transporterar pellets, som inte behöver tillstånd men ändå måste ta hänsyn enligt Miljöbalken.
– Företag som tillverkar pellets kan ta ett ansvar och jag tror att de är medvetna om att detta skadar deras varumärke. De kan i sina avtal vara tydliga med att ”vi vill inte se något spill” och ”vi kommer inte använda er som transportör om ni inte hanterar detta”, säger hon.
Vem har tillsyn över vattenkvaliteten?
– Hela vattenförvaltningsorganisationen, där kommunen har ett visst ansvar och Länsstyrelsen har ett annat. Men det här är en sådan fråga som inte är specifikt reglerad. Det finns alltså ingen mätning över den här typen av förorening. Här har det lite fallit mellan stolarna. Samtidigt finns det myndigheter som borde ha reagerat. Och nu när det ligger där, vems ansvar är det då?