2019 hade 67 kolkraftverk i Europa planer på att byta ut kolet mot träpellets och därmed bli ”koldioxidneutrala”. Men forskning visar att förbränning av pellets tvärtom ökar utsläppen av koldioxid, jämfört med att fortsätta bränna kol.
”Som många studier har visat kommer denna förbränning av trä att öka uppvärmningen i årtionden upp till århundraden. Det är sant även när träet ersätter kol, olja eller naturgas”, skriver nu 501 forskare i ett brev direkt riktat till EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen och USA:s president Joe Biden.
I brevet uppmanar forskarna världsledarna att avveckla subventioner och annan reglering som driver fram en ökad användning av skogsprodukter för bioenergi.
– Det som har hänt på senare år till följd av politiken är en kraftigt ökad användning i EU av pellets gjord av stamved. Denna pellets har i stor utsträckning kommit från östra USA där skogar avverkas med huvudsyfte att exportera pellets till EU, säger Stefan Wirsenius, docent i miljö- och resursanalys av jordbrukssystem vid Chalmers tekniska högskola. Han är en av ett 40-tal svenska forskare som undertecknat brevet.
Svensk strategi kan öka utsläppen
Men uppmaningen gäller inte bara träpellets, utan alla fomer av biobränslen från skogen.
– Problematiken är densamma för alla former av bioenergi som inte kommer från biflöden, som exempelvis skörderester från skogsavverkning och halm från spannmål, säger Stefan Wirsenius.
Det betyder att den svenska strategin att ersätta bensin och diesel med biobränslen från skogen riskerar att ge liten eller ingen klimatnytta. Tvärtom kan strategin öka utsläppen jämfört med att fortsätta köra med fossila bränslen. Det beror på att energiinnehållet i trä är lägre än i de fossila alternativen, vilket gör utsläppen per körd kilometer högre.
– Biobränsle gjort av biflöden kan användas med små negativa konsekvenser för klimat och miljö. Men mängderna av dessa flöden är för små för att biobränsle ska kunna spela en avgörande roll för klimatomställningen av energi och transporter, säger Stefan Wirsenius.
”Rester” inte skräp i naturen
Han tar ett sifferexempel för EU.
– Om man skulle använda alla sådana restprodukter som är tekniskt möjligt – men inte nödvändigtvis ekonomiskt rimligt – att samla in skulle de bara bidra med omkring fyra procent av EU:s totala nuvarande energianvändning, säger Stefan Wirsenius.
Dessutom har de så kallade skogsresterna en viktig roll i skogens ekosystem och stora delar måste lämnas kvar om den biologiska mångfalden ska värnas, enligt en ny rapport från EU-kommissionens forskningscentrum JRC.
För att lösa klimatomställningen för energi och transporter måste därför andra tekniker användas, framför allt el, anser han.
– Användningen av de små mängderna restflöden av biomassa bör prioriteras till områden som är mycket svårare eller omöjliga att elektrifiera, främst flyg och sjöfart.
Miljardsubventioner
Mellan 2008 och 2018 ökade EU-ländernas subventioner till bioenergibranschen med 143 procent, enligt en granskning som The Guardian gjort.
EU och Storbritannien lägger årligen 65 miljarder kronor på subventioner till bioenergi från skogen.
Istället för att bränna upp skogen bör vi investera i processer som skyddar skogen, skriver forskarna. Internationellt märks en tilltagande skepticism mot biobränslen från skogen, men inte i lika hög grad i Sverige.
– I Sverige har berättelsen om skogens roll för att ersätta fossila resurser vunnit stort gehör politiskt och varit en viktig del i skogsindustrins marknadsföring. Politikerna vill nog peka på lösningar som inte upplevs som smärtsamma bland väljarna och berättelsen om skogen som vår frälsare har passat bra in. Den internationella forskningen på området har problematiserat detta på ett helt annat sätt än vad som synts i den svenska debatten, säger Bengt-Gunnar Jonsson, professor i växtekologi på Mittuniversitetet, som också skrivit under brevet.
Naturlig koldioxidinfångning
Forskarna framhåller också skogarnas möjligheter att lagra och absorbera koldioxid ur atmosfären.
– Skogens potential som kolsänka, den enda naturbaserade och verksamma ”carbon capture” som vi just nu har tillgång till, måste vägas mot att använda biomassa från skogen för att ersätta fossila källor, säger Bengt-Gunnar Jonsson.
Levande skogar är också en förutsättning för att vi ska hantera vår tids andra stora ödesfråga som handlar om arternas utrotning, enligt forskarna.