Hundra åtgärder ska göra Sveriges ekonomi cirkulär

– Vi måste minska avfallsmängden. Vi håller på att drunkna i sopor, sa miljö- och klimatminister Isabella Lövin (MP) när hon presenterade planen i slutet av förra veckan.

”Nyttiga resurser”

Enligt regeringens plan blir det Naturvårdsverket som ges uppdraget att införa krav på inblandning av återvunnen råvara (så kallad kvotplikt). Samtidigt ska Kemikalieinspektionen utveckla sin tillsyn och stärka information och vägledning om hur återvunnet material kan användas.

– Idag har teknikutvecklingen gått fram så att mycket av det som tidigare betraktades som avfall kan bli nyttiga resurser i ett cirkulärt flöde. Men här saknar många företag en marknad och då ser vi att kvotplikten, rätt använd, kan bidra, sa näringsminister Ibrahim Baylan (S), som också deltog på presentationen.

Ökad tillsyn

Regeringen vill även att offentliga upphandlingar, som varje år införskaffar varor och tjänster för närmare 800 miljarder kronor, används mer aktivt som ett verktyg för att nå Sveriges miljö- och klimatmål. Ett annat prioriterat område är att öka tillsynen och insatser för att hindra brottslig dumpning av sopor – något Isabella Lövin beskrev som ”den fullständiga motsatsen till den cirkulära ekonomin”.

I regeringens handlingsplan för cirkulär ekonomi nämns också utvecklingen av biomaterial som en viktig punkt. Enligt Ibrahim Baylan kommer det inte nödvändigtvis leda till större påfrestning på den svenska skogen. Han anser att elektrifiering och teknisk utveckling ger nya möjligheter att ta vara på de restprodukter från skogen som hittills har bränts i svenska fjärrvärmeverk. Samtidigt medger han att utnyttjandet av skogen i omställningsarbetet är en komplex fråga.

– Det är ändliga resurser som vi måste vara noga med och använda på ett smart sätt så att vi blir av med de fossila källorna som vi idag använder, sa Ibrahim Baylan.