– Att ha händerna i jorden uppfattas som läkande. Det finns spännande teorier kring varför det är så, säger hon.
Människor är i behov av stabilitet. När det vi känner oss hemma i – tryggheten – rasar runt om kring oss och situationen är utom vår kontroll, är odling och trädgårdsarbete något vi kan kontrollera.
– Det är tillfredställande att se att det arbete man utför ger resultat, förklarar Eva Sahlin.
Hon berättar att även blommor påverkar oss. När vi ser dem säger vårt undermedvetna till oss att det kommer att bli mat där och att det finns vatten. Förr fungerade odlande och trädgårdsarbete som en terapeutiskt, ångestdämpande metod för patienter på mentalsjukhus.
– Det ger en verklighets- och tidsuppfattning att bereda jorden, så, vattna, se det växa och skörda. Strukturen hade en positiv och terapeutiskt inverkan, säger Eva Sahlin.
Hon själv har för första gången på tio år återupptagit odlandet av grönsaker, eftersom hon jobbar hemifrån, är pensionär och har mer tid. Nu ska rödbetor läggas in och sockerärtor in i frysen.
En personlig kris
På koloniområdet i Skärholmen i södra Stockholm, börjar dagen för sångaren Mathias Brorson. Hans kolonilott ligger mitt i området, som omges av Sätraskogens naturreservat. I år har han och hans fru Elisabeth satsat på kolonilotten, då det inte blev någon resa. Hit kommer han dagligen.
Utöver coronapandemin berättar Mathias om en mer personlig kris som fått dem att fokusera på kolonilotten i år.
– Vår yngsta son ska flytta hemifrån. Det är ett omvälvande steg i livet, säger han.
De har alltid haft barn hemma under de snart 25 år som de varit tillsammans. Nu börjar ett nytt kapitel i deras liv.
Mathias beskriver sig själv som en person som nördar in sig i saker. Förutom surdegsbak, matlagning och ölbryggning är det nu matodling som tar mycket av hans lediga tid. Han hämtar inspiration från Youtube och trädgårdsexperten Sara Bäckmo.
Miljömedveten
Mathias har lagt några i stenar i ett lerfat och skapat ett insektsbad. Han täckodlar, alltså placerar gräs och liknande på marken mellan plantorna för att bevara fukten och slippa vattna lika ofta. Det gynnar även insekterna och krypen, motverkar ogräs och tillför näring till jorden. En annan metod han tillämpar är bokashi – en japansk metod för kompostering, där matavfall på kort tid bryts ner med hjälp av mikroorganismer.
Humlor och bin surrar bland stockrosorna. Fem sorters potatis och olika grönsaker som broccoli, majs, squash, lökar, baljväxter och tomater växer här. Mathias berättar att han planterade ett plommonträd här under tidigt 2000-tal, då de också hade kolonilott. De sa upp den efter ett par år, fler år gick och de valde att ställa sig i kö igen. I fjol fick de en lott.
– Då visade det sig vara samma som den vi hade förut, säger Mathias.
Det nu fullvuxna plommonträdet sträcker ut sina grenar över kolonilotten. Mathias poängterar glädjen i att få något växa, att lyckas och att laga mat med något eget. Han berättar om ett av sina mål:
– Jag vill satsa på självhushållande en månad om året.
Den här morgonen skördar han potatis, lök och squash innan han beger sig hemåt för att laga lunch.
En plats för återhämtning
Så här dags är det fortfarande lugnt på koloniområdet. Längs grusgångarna växer hallon- och svartvinbärsbuskar. Blommor i intensiva färger som rött, gult och rosa bryter mot allt det gröna. Flera vita fjärilar fladdrar förbi, mot en annan kolonilott i området, där paret Eva Brink och Francis Kurisinkal odlat silverlök, pumpor och luktärter från Sicilien.
Eva berättar att hon har haft en kolonilott här i 17–18 år och sitter i styrelsen. De spenderar alltid mycket tid på kolonilotten men den har varit särskilt användbar under coronakrisen.
– Vi har någonstans att gå till för att umgås utomhus, fika och prata med andra, säger hon.
– Här sliter vi inte utan det är en plats för återhämtning, njutning och fika, säger Francis.
Likt lottengrannen Mathias komposterar de sina matrester, tillämpar bokashimetoden och täckodlar.
– Det är framtidens odlingsteknik. Maskarna gör jobbet, luckrar jorden. De är nödvändiga, som bina, säger Eva.
Francis plockar hallon som växer på deras kolonilott. De är söta och välsmakande. Han berättar att de gör marmelad på dem. Eva menar att egenodlat smakar så bra för att de fått växa i näringsrik kompostjord. Platsen beskriver de som helande. Här öppnas sinnena och aktiveras för intryck av färger och ljud och stressen rinner av.
