BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8
Janina Konarska berättar att folk kommer fram och frågar vad hon håller på med, om hon ska förgifta träden, när hon tar sina prover. Men det är precis tvärtom, hon ska ta reda på hur fler träd ska kunna överleva i stadsmiljön.
Det handlar inte bara om ett klimat i förändring utan även om brist på utrymme, tillgänglighet på vatten och föroreningar i luft och mark. Det är problem som i allra högsta grad redan existerar på flera håll i Göteborg.
– Det finns många olika faktorer som gör det svårt för träden och utan ordentlig planering och val av arter så kommer det bara bli värre, säger Janina Konarska.
Hon berättar att träd som växer nära vältrafikerade vägar, som omges av asfalt där vattnet inte kan tränga ner eller rötterna sprida ut sig eller som står i ett varmt utsatt läge, inte växer sig lika stora som träd i en park eller en skog. De blir dessutom extra sårbara för ytterligare förändringar. Lindarna i Nya Allén är ett exempel, där cykelbanorna kan täckas med fallna löv redan under sommaren.
– Om det är en torr sommar släpper en del av träden löven i juli. Den huvudsakliga anledningen till för tidig avlövning är vattenstress. Att släppa löven är en strategi som många arter använder för att begränsa det nödvändiga vattenupptaget.
Samtidigt med löven tappar träden lite av sin förmåga att ta hand om avgaser, kyla ner staden, fungera som hemvist åt olika djurarter och absorbera vatten. Dessutom blir de mer sårbara för exempelvis sjukdomar och föroreningar.
Testar även friska träd
Träden på Stobéegatan ska snart tas ner av Göteborgs stad, de mår inte bra och har börjat ruttna, och ska ersättas med japansk magnolia. När Janina Konarska har borrat tillräckligt långt in i trädet sätter hon in en skårad metallsticka i den ihåliga borren och drar ut en rund stav med trädringarna tydligt markerade med ränder. Hon för över den till två ihoptejpade sugrör för att få med den helskinnad tillbaka för att torka på Geovetarcentrum vid Göteborgs universitet. Där kommer hon bland annat att mäta trädringarnas tjocklek med hjälp av mikroskop.
Men Janina Konarska tar även prover på friska träd. Nästa område blir vid Svangatan, inte långt från Olskroken, där det finns träd som är cirka 100 år gamla. Totalt handlar det om ett 60-tal träd i Göteborg. Dessutom har hon, tillsammans med forskare från institutionen för biologi och miljövetenskap, tittat på hur träd är planterade och växer på olika håll i Göteborg och Mölndal. Småväxta kastanjeträd på Åby travbanas parkering i Mölndal är ett skräckexempel, de är utsatta för höga temperaturer, växer i hårt packad jord och är omgivna av asfalt och bilar.
Ska jämföras med Australien
Det finns tre syften med projektet: att se hur tre olika träarter med olika försvarsmekanismer klarar av torka och värme, att se hur de påverkas av förhållanden på platsen och sättet de planterats och slutligen att jämföra med träd i Melbourne. Göteborgs universitet samarbetar nämligen med forskare från två universitet i den australiska staden och snart ska Janina Konarska åka ner för att ta prover även där. De har, precis som Göteborg, ett tempererat klimat, men med betydligt högre temperaturer och torrare. Dessutom var staden utsatt för ovanligt mycket torka mellan 1997 och 2009, något som än i dag påverkar trädens hälsa.
– Det är bra att jämföra med Melbourne för att se vad som kan vara passande för Göteborg när det blir varmare, säger Janina Konarska.
Hon kommer att leta efter signaler som visar hur trädens tillväxt har påverkats av olika klimat- och väderhändelser. Informationen kan sedan användas i kombination med klimatmodeller och -scenarion för att se hur de kan komma att svara på klimatförändringar i framtiden. Även Göteborgs stad hoppas att kunna använda forskningsresultaten för att hitta en hållbar strategi för sina framtida trädplanteringar.
– Jag hoppas vi kan se vilka typer av träd som kan klara sig, säger Janina Konarska.
