Bland väljare klart till vänster var andelen mycket oroade 77 procent, och 65 procent bland personer som lutar något åt vänster i politiken. Motsvarande siffror för högerväljare var 44 och 41 procent. Enligt Björn Rönnerstrand, forskare vid SOM-institutet och en av de ansvariga bakom undersökningen, har vänsterväljare ända sedan mätningarna inleddes oroat sig mer för klimatet än högerväljarna.

– Men polariseringen mellan vänster och höger i synen på många miljöfrågor har ökat de senaste tio åren. Andelen mycket oroliga personer antingen klart eller något till vänster har ökat från 48 procent 2012 till 69 procent 2021. Till höger har inte ökningen varit lika stor, säger Björn Rönnerstrand.

Bland högerväljarna har andelen mycket oroliga bara ökat från 35 till 40 procent.

Vad detta beror på är oklart, men det är en fråga som syssel­sätter Björn Rönnerstrand i hans pågående forskning.

Framtidsoro

Årets SOM-rapport visar också att svenskarna generellt anser att miljö- och klimatfrågor är minst lika viktiga som andra samhällsfrågor. Samtidigt angav bara 26 procent av samtliga svarande något relaterat till miljö, klimat eller energi på en öppen fråga om vilka samhällsproblem som är viktiga i Sverige idag. 

– En förklaring kan vara att frågan specifikt handlar om samhällsproblem ”i Sverige idag”. Orosfrågorna handlar mer om framtiden, säger han.

Undantaget är de unga. I gruppen 16–29-åringar ansåg de flesta att miljö-, klimat och ­energifrågorna är viktiga samhällsproblem här och nu.

Inför framtiden känner där­emot en majoritet, 55 procent, av svenskarna oro över ­klimat- och miljöfrågorna. Men de gröna frågorna kommer knappast att avgöra valet, enligt forskarna.

– Det finns många andra frågor som ligger högt på den politiska agendan, som brottslighet, sjukvården och integration/invandring.

Allra mest oroar organiserad brottslighet och narkotika­användning.

Kvinnor mer oroade generellt

Årets rapport visar också att miljörelaterade problem oroar kvinnor – inte minst högutbildade – mer än män och unga mer än äldre.

– Skillnaderna mellan könen består och ligger på ungefär samma nivå som 2012, med omkring 60 procent mycket oroade kvinnor och ungefär 40 procent mycket män. 

– Kvinnor är mer oroliga för de flesta av de ”orosmoln” som vi brukar fråga om. Det gäller även andra globala problem som antibiotikaresistens och epidemier, säger Björn Rönnerstrand.