Andalusien är också ­Spaniens – och en av Europas – fattigaste regioner. Arbets­lösheten ligger på nästan 20 procent.

– Utan jordbruket är vi fördärvade. Arbetslösheten och fattigdomen kommer fullkomligen att explodera. Det sitter människor i Madrid och Bryssel och bestämmer vad vi får eller inte får göra. Det är ett direkt hot mot våra liv som vi lever idag. Hjälpen vi får är inte tillräcklig, säger Juan Llanos García, jordbrukare och aktiv i jordbrukarnas intresseorganisation UPA i Andalusien.

 Krisen för de spanska jordbrukarna är väldigt konkret. Årets torka har inte sett sitt motstycke på 25 år och samtidigt har produktionskostnaderna skjutit i höjden: utsäde och fröer har ökat med 20 procent, vatten med 33 procent och gödningsmedel med 150 procent, enligt en regionsrapport publicerad i februari strax innan det ryska anfallskriget mot Ukraina. Situationen väntas nu bli ännu mer komplicerad.

– Jag vet inte om mitt jordbruk som jag tagit över efter min far kommer att överleva mer än ett par år till kanske. Det är för tufft. Jag har bara en dotter och hon är inte intresserad av att ta över efter mig, det finns ingen framtid i jordbruket, säger Juan Llanos García.

Prostester mot brist på stöd

Han menar att det är politikernas fel och lägger till.

– Som om det fanns en framtid utan jordbruk.

Spanska jordbrukare har anordnat stora protestmarscher hela vintern och i slutet av mars vallfärdade 150 000 demonstranter till Madrid, enligt inrikesministeriet. Det var jordbrukare, uppfödare och jägare som protesterade mot att utpekas som ansvariga för klimatförändringarna och ”straffas för det”.

– Vi har alltid haft torka här nere, det är inget konstigt med det. Skillnaden är om vi får stöd att överleva. Jag tror vi behöver skaka om i politiken. Decennier av vänsterstyre har lett oss till den här situationen, säger Juan Llanos García.

Dagens ETC får tag i spanska europaparlamentarikern Clara Aguilera som sitter i den stora, socialdemokratiska gruppen SD.

 – Det här är en mycket viktig sak för Spanien men det gäller Europas alla länder. När vi kämpar mot klimatförändringarna måste vi göra det sida vid sida med de som bor på landsbygden och brukar jorden. Om vi pekar ut dem som skyldiga kommer vi aldrig att nå de uppsatta målen, säger Clara Aguilera. 

Var vänsterregion

Andalusien har ända sedan de demokratiska valen började efter Franco-diktaturen varit en vänster-region. Men 2018 hände något: Socialdemokratiska PSOE fick flest röster men dock färre än någonsin och kunde därför inte bilda en regering. Partiets förtroende hade bland annat skadats när ett EU-miljonstöd till bevattning gick om intet. Pengarna försvann – eller förskingrades. 

– Det har tyvärr förekommit korruption i alla läger och det väcker min avsky. Det där var jag inte inblandad i, säger Clara Aguilera som själv är från andalusiska PSOE.

Så 2018 blev det konservativa PP som tillsammans med liberala Ciudadanos bildade regionsregering i Andalusien – med stöd från högerextrema Vox. Det var då första gången Vox hade valts in i ett spanskt parlament. Numera sitter de även i nationalförsamlingen.

Vox är ett högerextremt, populistiskt parti bildat 2013 av avhoppare från PP. De växte med hjälp av rasistisk retorik särskilt mot muslimer, hets mot katalanska självständighetsivrare och all sorts feminism samt ultranationalism.

 De är också klimatförnekare.

– Planeten kan gott hettas upp lite, på så vis dör färre av kyla, sade till exempel parlamentsledamoten Francisco José Contreras 2019. 

”Politisk kris”

I partiprogrammet saluför de att klimatkrisen är ”påhittad för att generera paranoia” och att klimatförändringar visserligen existerar men att det är ”arrogant” att tro att människan kan påverka dem.

De använder torkan och ­vattenbristen i sin kritik av regeringen, EU samt den andalusiska vänstern.

Wenceslao Font Briones, Vox talesperson i andalusiska ­Huelva, menar att ­”klimatkrisen” inte är rätt benämning.

– Klimatförändringarna är ett faktum men det är inte en kris. Det är naturligt och den enda kris vi har är en politisk kris. Centralregeringen vägrar satsa på bevattning och att vara ­solidariska med torra regioner. Och så att EU-fonderna sprids ut till platser där de inte behövs, eller politikers fickor, säger han.

– Jag tror att Vox kommer att väljas in i Andalusiens parlament i sommar och i den spanska nästa val, säger han självsäkert.

Opinionsiffrorna pekar på att han har rätt. 

– Jag tror att Vox behövs i spansk politik, säger Juan Llanos García som ännu inte bestämt sig hur han ska rösta.