Höga utsläpp tvingar bönder att avveckla

Tjeerd de Groot, holländsk parlamentariker och tales­person i jordbruksfrågor för det socialliberala koalitionspartiet D66, anser att det måste ske en omställning snarast.

– Vår natur har förstörts och är i mycket dåligt skick, vilket till stor del beror på för mycket kväve från djurhållningen, säger han.

Nederländerna har högst djurtäthet i Europa, och är också det land som exporterar mest kött. I landet finns över 100 miljoner nötkreatur, grisar och fjäderfän. Bönderna importerar stora mängder foder eftersom tillgången till mark är begränsad. 80 procent av köttet exporteras, mestadels inom Europa men även på världsmarknaden. 

Sedan flera år har regeringen försökt minska utsläppen inom animalieproduktionen, bland annat genom tekniska lösningar som luftrenare i gris- och fjäderfästall. Till viss del har åtgärderna hjälpt, och ammoniak­nivåerna har minskat med 66 procent sedan 1990. Men kvävehalterna är fortfarande för höga. 

”Har varit kända i 20–30 år”

2019 beslutade Nederländernas högsta förvaltningsdomstol att regeringen brutit mot europeisk miljölagstiftning och inte gjort tillräckligt för att minska kväveutsläppen från jordbruket. Beslutet innebar bland annat att fler än 2 500 bönders verksamhet inte längre var laglig.

Enligt Tjeerd de Groot kommer 90 procent av landets ammoniakutsläpp från djuruppfödningen. Detta medför bland annat problem med kväveföroreningar i grundvattnet, samt lukt i områden med intensivt lantbruk. 

– Problemet har varit känt i 20-30 år men politiker har inte tagit itu med det på grund av brist på politiskt mod.

I november presenterade den holländska regeringen den första delen av en plan på 273 miljarder kronor för att köpa ut de 3 000 gårdar som har identifierats som största utsläppare, och som exponerar så kallade Natura 2000-områden med särskilt skyddsvärd natur för utsläpp av ammoniak och kväve. Från och med april kommer dessa att erbjudas att frivilligt avveckla sin verksamhet. Om inte tillräckligt många gör det, blir det ytterligare ett tillfälle i november. Därefter kommer regeringen att dra tillbaka tillstånden, enligt Tjeerd de Groot. Inom ett år ska 500–600 gårdar köpas upp.  

Stora protester bland bönder

Sedan domstolsbeslutet har det varit stora protester och demonstrationer bland bönder runtom i landet. Den största samlade 20 000 personer i Haag i oktober 2019. I lördags var det dags igen, och en som deltog var Pieter Broos, 31. Han driver en mjölkgård tillsammans med sina föräldrar i byn Schijf i sydvästra Nederländerna. Fortfarande vet han inte om hans gård är nedläggningshotad eftersom regeringens lista offentliggörs först i april. Det närmsta Natura 2000-området ligger 17 kilometer från hans mjölkgård.  

– Jag vet inte om det är tillräckligt nära. De flesta bönder har ingen aning, såvida inte de bor riktigt nära ett Natura 2000-område. 

Pieter Broos tycker att regeringens beslut varit otydliga. Dels är han kritisk mot metoderna som används för att mäta kvävenivåerna, dels tycker han att det saknats transparens i hela processen. 

– Regeringen har inte visat hur de räknar ut vilka som släpper ut mest. Dessutom är de partiklar som släpps ut i trafiken, industrin, byggsektorn och jordbruket väldigt olika varandra, ändå ska allt räknas på samma sätt. 

Pieter Broos anser att regeringen bör angripa andra områden än jordbruket, som han menar blir orättvist attackerat. Som exempel nämner han storföretagens utsläpp, befolkningstillväxten och flygbolagen, som inte betalar någon skatt för sitt bränsle. 

Han anser också att de områden som klassas som Natura 2000 bör omstruktureras, så att de blir färre och större. 

– Idag finns de lite överallt vilket gör det svårt för nästan all mänsklig aktivitet att inte hamna för nära dem i ett tätbefolkat land som Nederländerna. 

Pieter Broos är dock inte orolig över att han själv inte ska hitta en ny sysselsättning om hans gård skulle tvingas stänga ned. 

– För mig personligen skulle det inte vara svårt. Jag har en magisterexamen och är bara 31. Men för många bönder är det inte lika enkelt. Även om de hittar en annan framtid så är jordbruket deras livsverk och förfäders förvärv. 

Men förstår du behovet av att dra ned på djuruppfödningen för att minska utsläppen i Nederländerna?

– Nej, egentligen inte. Antalet mjölkbönder idag är färre än på 80-talet. Och vi har kämpat mer än någon annan sektor för att få ned utsläppen. 

”Ingen kommer bli utan jobb”

Enligt uträkningar från Nederländernas miljömyndigheter (motsvarande Naturvårdsverket) behöver landet skära ned på sina lantbruksdjur med 30 procent till år 2030 för att begränsa utsläppen av kväve till de nivåer som gäller enligt EU-lagstiftning. 

Tror Tjeerd de Groot att det är möjligt?

– Ja, vi måste göra det. Det gäller fjäderfän, gris och kor mestadels. Just nu finns inga tekniska innovationer som gör det möjligt att minska kväveutsläppen så mycket som behövs. Det kan bara ske genom att dra ned på djuruppfödningen. 

Enligt Tjeerd de Groot finns många bönder som vill sluta frivilligt. Och ingen kommer att behöva vara utan arbete, säger han. 

– Det kommer inte att vara något problem att hitta jobb. Det behövs många inom förädlingsindustrin till exempel, och det behövs folk som kan renovera hus på ett hållbart sätt.

Han tror också att fler länder med samma problem kommer behöva vidta liknande åtgärder som Nederländerna i framtiden. Det gäller till exempel Tyskland, Belgien och delar av Frankrike.