Hjärtkliniker går över till vegetariskt

– Sjukvård har en enorm makt att påverka. Vi är en jättestor organisation med många medarbetare och patienter. Det ger oss möjlighet att se till att vårt eget ekologiska fotavtryck blir så minimalt som möjligt, säger Stella Cizinsky, överläkare i kardiologi och verksamhetschef på hjärtlungfysiologiska kliniken på Universitetssjukhuset i Örebro. 

Som chef för 280 medarbetare har hon använt sitt inflytande till att jobba för en förändring av sjukhusets kost, periodvis i motvind.

– När vi först införde vegetarisk kost för all personal 2010, var det mest de äldre läkarna som protesterade. Men under åren har det hänt något i samhället. Människors intresse och kunskap om mat har ökat.

Motstånd hos medelålders män

Fyra år senare, 2014, började hjärtkliniken servera vegetarisk kost till patienterna. Innan dess fick all personal tre månader på sig att tycka till, berättar Stella Cizinsky. De kunde till exempel lämna en anonym lapp i hennes låda på jobbet. 

– Särskilt viktigt var det att få acceptans för detta bland undersköterskorna, eftersom det är dom som delar ut maten. Men det blev inget motstånd hos dem. 

Reaktionerna bland patienterna har varit blandade. 

– Majoriteten tycker det är jättebra och vissa ändrar sin kost även när det kommer hem. Medan några få vägrar att äta maten och säger att de ska skriva ut sig.

Det största motståndet finns hos medelålders män som är uppväxta med svensk husmanskost, säger hon. De är vana vid att äta mycket chark och processad köttmat som falukorv, skinka och köttfärs. Och de som vägrar äta vegetarisk kost blir serverad annan mat.

Kosten fick sjukdomen att vända

Stöd för att vegetarisk kost innebär fördelar för patienter med hjärt-och kärlsjukdom går att finna i olika studier. Stella Cizinsky hänvisar till en studie från 2019 utförd vid Örebro universitetssjukhus, där patienter med hjärtsjukdom efter fyra veckor med vegetarisk kost fick lägre kolesterolvärden, jämfört med dem som hade ätit en diet som innehöll kött. 

David Stenholtz, överläkare i onkologi och ordförande i föreningen Läkare för framtiden, hänvisar till en mer långtgående studie från slutet av 1980-talet, där en grupp patienter med svår hjärt-och kärlsjukdom fick äta en växtbaserad kost som bestod av mestadels hela vegetabilier i fem år. Efteråt visade kranskärlsröntgen att deras kärl – som tidigare varit blockerade – hade öppnat sig. 

– Det är helt otroligt och revolutionerande. Flera av patienterna var dödsdömda av sina läkare sedan tidigare. Men kosten fick sjukdomen att vända.

När David Stenholtz snubblade över studien för 12-13 år sedan vände det upp och ned på hans syn på hjärt-och kärlsjukdom, berättar han. Tidigare hade han betraktat det som en kronisk sjukdom, en del av naturligt åldrande som det inte gick att göra någonting åt.

Men trots att det gått 24 år sedan studien publicerades, är det fortfarande ganska få läkare som känner till den. 

– Tyvärr tar det tid att sprida, det finns ingen miljardindustri som pumpar ut den här informationen. Men resultaten behöver komma ut till alla som har hjärt-och kärlsjukdom eller riskfaktorer för det, vilket är majoriteten av svenska befolkningen.

”Förändringar är obekväma” 

För ett år sedan började hjärtkliniken på Falu lasarett servera vegetarisk kost vid lunchen fem dagar i veckan. 

– Vi blev inspirerade av Örebro, berättar Christina Hambraeus, överläkare och verksamhetschef där.

Hon började med att lyfta frågan i klinikens fackliga samverkansgrupp. Sedan arrangerades några temadagar där bland annat David Stenholtz och Stella Cizinsky bjöds in.

– Det blev lite som en väckelse. En del blev omvända direkt och ändrade även sin egen kost. Men vissa upplevde oss som var väldigt entusiastiska lite som en sekt. 

Enligt Christina Hambraeus har processen krävt en hel del arbete, till exempel har hon lagt ned mycket tid på att prata med personalen i köket om maten, något hon aldrig gjort tidigare som läkare. 

– Förändringar är obekväma. Men de flesta patienter har varit positiva, framförallt de äldre. 60-talisterna är mer svårövertygade. Det finns mycket kvar att göra men det här är ett steg på vägen.

”Mycket ointresse i grunden”

I New York har alla elva statliga sjukhus sedan början av året gått över till att servera helt vegansk kost som standard till sina patienter. Beslutet har drivits på av stadens borgmästare, Eric Adams, parallellt med en rad andra initiativ som införts för att få invånarna att äta mer växtbaserat.

Stella Cizinsky ser New York som ett föredöme, och tror att många andra patienter också skulle gynnas av en vegetarisk kost, inte minst dem med övervikt, njursvikt och diabetiker.

– Vi skulle kunna göra så mycket mer. Om alla myndigheter och statliga företag införde vegetarisk kost som standard skulle det göra enorm skillnad. Men tyvärr finns det för mycket ointresse i grunden. Det handlar om likgiltighet och bekvämlighet.

Själv kallar hon sig hobbyvegan. Hon handlar bara vegansk mat men när hon blir bjuden på kycklinggryta hos mamma tackar hon ja för att göra henne glad. 

– För mig personligen är det viktigaste skälet djurrätt och lidandet inom djurindustrin. Sedan kommer miljöpåverkan och den globala jämlikheten, hur man utnyttjar jordareal. Det går inte att mätta hela jordens befolkning om alla ska äta animaliskt.