Enligt IEA kan efterfrågan på energi falla med sex procent globalt och elva procent i EU. Hårdast antas effekterna bli för kol och olja. Efterfrågan på kol beräknas minska med åtta procent, den största nedgången sedan andra världskriget. Samtidigt antas andelen förnybar elproduktion växa med fem procent, trots svårigheter för exempelvis vindkraftprojekt under pandemin.

Måste upprepas varje år

Beräkningarna bygger på data från årets första 100 dagar. Kalkylen bygger också på en gradvis, så kallad U-liknande återhämtning för världsekonomin när pandemin börjar släppa.

Samtidigt påpekar en rad forskare att utsläppen beräknas landa runt 92 procent av fjolårets – trots en global nedfrysning av världsekonomin. Koldioxidhalterna i atmosfären kommer därmed att fortsätta växa. För att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 grader måste utsläppen beskäras med ungefär åtta procent per år – varje år från och med nu och tills utsläppen är utraderade, runt år 2050, enligt FN:s miljöorgan UNEP.

”Ingenting att hurra för”

Det avgörande för klimatet är med andra ord hur världen kommer att se ut efter coronakrisen – och vilka beslut världens politiker fattar kring de stimulanspaket som nu utformas för återuppbyggnaden efter krisen.

– Det här fallet, som resultat av för tidiga dödsfall och ekonomiskt trauma, är ingenting att hurra över. Det världen behöver är strukturella utsläppsminskningar framdrivna av bättre politik, säger Fatih Birol i en kommentar på Twitter.