Klimatkrisen tillsammans med storstädernas expansion gör att såväl luftföroreningar som långa perioder av stark hetta blir betydligt vanligare.
Det är redan välkänt att extrem värme orsakar överdödlighet. Tidigare har forskare också kunnat visahur farligtdet är att leva i städer med förorenad luft.
Ett internationellt forskarteam från bland annat Karolinska institutet har nu undersökt hur de båda fenomenen – hetta och luftföroreningar – tillsammans påverkar hälsoriskerna.
Forskarna har analyserat miljontals dödsfall från 10 stora indiska städer mellan åren 2008 och 2019 och fått fram resultat som kan få stor betydelse för förståelsen för klimatkrisens hälsoeffekter i framtiden.
Förvånande resultat
Resultatet visar att risken för dödsfall ökar betydligt under dagar när både luftföroreningen och värmen ligger på en hög nivå. Ju högre värme och nivå av luftförorening – desto större blir hälsoriskerna. Vid extrem hetta steg dödligheten med hela 64 procent när luftföroreningarna låg på extremt höga nivåer, jämfört med 8 procent vid de lägsta luftföroreningsnivåerna. (Se faktaruta.)
– Detta var vad som förvånade mig mest: tydligheten. När både temperatur och luftföroreningar ökar, ökar risken för dödlighet och sambandet var starkare än vad vi trodde, säger Jeroen de Bont från Institutionen för miljömedicin vid Karolinska institutet och en av forskarna bakom studien.
Jeroen de Bont.
Bild:
Ulf Sirborn
Viktig kunskap
Jeroen de Bont hoppas att resultaten, som i dagarna publicerades i Environmenytal International, kommer få stor betydelse för hur folkhälsoåtgärder och regelverk utformas i framtiden.
– Nu när den heta säsongen inleds i Indien är det bra att ha vetskap om att hetta är farligt, men också om att dödsrisken ökar kraftigt när luftföroreningarna är höga.
Han konstaterar också att luftföroreningar med olika metoder är enklare att minska än de allt intensivare perioderna av hetta. Han hoppas därför att studiens resultat kan få fram snabba nationella åtgärder för att minska föroreningarna i städerna.
Men det kan också handla om förändringar på en mer lokal nivå.
– Som till exempel att införa varningssystem för höga föroreningsnivåer. Framförallt under perioder av hetta. Och på en individuell nivå kan man stanna inomhus, dricka mycket vatten och undvika påfrestande aktiviteter under vissa perioder.
En fågel flyger genom ett tjockt lager av smog i New Delhi, Indien.
Bild:
Manish Swarup
Samma mönster i Sverige
I städer som har mindre problem med extrem hetta, som exempelvis de svenska, finns också hälsorisker när temperaturer och nivåer av föroreningar stiger samtidigt, berättar han.
– Men här är mönstret inte lika tydligt. I framtiden kan det visserligen, om upphettningen fortsätter, bli tydligare även här. Men det är positivt att luften i europeiska städer generellt blir renare.
Nästa steg för forskarna blir nu att undersöka hur personliga faktorer som ålder, kön och inkomst kan påverka sårbarheten för de kombinerade effekter av luftföroreningar och värme. I framtida forskning planeras också studier av hur städer bättre kan utformas för att skydda människor mot just extremvärme och föroreningar.
Den här konversationen modereras enligt ETC:s communityregler.
Läs reglerna innan du deltar i diskussionen.
Tänk på att hålla god ton och visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Olämpliga inlägg kommer att tas bort och ETC förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.
