Oljeutsläpp, överfiske och bottendöd – hoten mot världshaven är många och starka. De senaste årtiondena har forskare och beslutsfattare insett att det finns ytterligare ett reellt hot mot det marina livet, nämligen undervattensbuller. En av de största orsakerna till undervattensbuller är fartygstrafik där oljud från motorer, propellrar och generatorer ställer till problem för de marina däggdjur som kommunicerar och navigerar med ekolod som ligger på samma frekvenser som bullret. Problemet är så pass vanligt och allvarligt att kollision mellan val och fartyg idag är den vanligaste dödsorsaken för valar.
Regionalt samarbete
Just nu pågår ett EU-projekt vid namn Baltic Sea Information on the Acoustic Soundscape, BIAS, vars syfte är att kartlägga undervattensbuller orsakat av fartygstrafik enligt EU:s havsmiljödirektiv. Projektet startade 2012 och ska till och med juni i år samla in och sammanställa ljudmätningar från sammanlagt 38 platser i Östersjön. Projektet är regionalt och innefattar alla länder som gränsar till Östersjön förutom Ryssland och Lettland.
– Vi tyckte att det var en bra idé att slå oss ihop regionalt eftersom vi då kan tolka effekterna på djur och samhällen på samma sätt. Det blir lätt problem om vi gör på ett sätt, Tyskland på ett annat och Finland på ett tredje, säger Peter Sigray, projektkoordinator och forskare vid Totalförsvarets forskningsinstitut.
Tillsammans har han och ett 20-tal kollegor mätt hur mycket ljud som finns i Östersjön, från Bottenviken till Finska viken till Öresund. Uppgiften inkluderar dock inte att utvärdera vilken skada det marina livet tar av havsbullret.
– Vi vet ännu inte vilka effekterna är på populationsnivåerna – det är nästa steg. EU gör ett omtag efter några år och först då kan man börja fundera på om det behövs gränsnivåer eller liknande.
Redan nu kan de dock konstatera att det aldrig är riktigt tyst i Östersjön. På alla mätplatser förekommer ett brummande ljud från fartygstrafik, det enda som skiljer är styrkan. Mest låter det söder om Öland.
– Det finns ett område som kallas Norra Midsjöbanken strax söder om Öland där det passerar drygt 33 000 fartyg om året. Det är i genomsnitt fyra per timme, konstaterar Peter Sigray.
Överlappar med tumlare
Ungefär samtidigt som BIAS samlat in undervattensljud har forskare i EU-projektet Static Acoustic Monitoring of the Baltic Sea Harbour Porpoise, Sambah, kartlagt antalet tumlare i Östersjön. Projektet, som inleddes 2010, koordineras av Kolmårdens djurpark och involverar samtliga EU-länder runt Östersjön.
– Tumlare ekolokaliserar på motsvarande sätt som fladdermöss så vi bestämde oss för att registrera hur ofta det klickade genom att placera ut tumlarklickdetektorer på 304 platser i Östersjön, säger Julia Carlström, en av Sambahs projektledare.
Tack vare sin långa kust hade Sverige nästan en tredjedel, 99 stycken, av alla detektorerna.
Datainsamlingen, som pågick under två år, visade att det sannolikt finns omkring 450 tumlare i Östersjön. Tidigare inventeringsförsök har gjorts med flyg och resulterade i tre respektive två observationer av tumlare i hela Östersjön. Dessutom valde man att inte inventera det som man i dag vet är tumlarnas viktigaste område eftersom man helt enkelt trodde att det knappt fanns några.
– Man har vetat väldigt lite om dessa tumlare. Det är mycket sällan man ser dem och de fastnar sällan i garn, även om bifångster utgör ett problem för populationen. Vi visste inte var de var olika tider på året eller var gränsen mellan Kattegatt-/Öresund- och Östersjöpopulationen gick. Med hjälp av klickdetektorerna vet vi för första gången hur många tumlare som finns och på vilka platser.
Som av en ironisk slump visar sig tumlarnas favoritområde delvis sammanfalla med Östersjöns mest trafikerade område, det vill säga Norra Midsjöbanken. Det är i dessa vatten som tumlarna parar sig och föder sina kalvar – en viktig säng- respektive barnkammare således.
Skulle du vilja göra din egen energi?
ETC Egen el kan ta fram ett förslag på solcellsanläggning utifrån dina förutsättningar.
Speciella skyddsområden
Trots den närliggande trafiken har tumlarna alltså valt att stanna kvar i området i stället för att fly.
– Det är en väldigt komplex fråga. Man vet att tumlare har en tendens att fly ett område om det blir för högljutt så de borde inte sammanfalla. Vissa ställen är dock så viktiga för djuren att de inte kan hålla sig borta. Sen får man inte glömma att djur har en viss förmåga att vänja sig. Vi måste också fastställa hur ljudbilden är just där tumlarna befinner sig, säger Peter Sigray.
Sambah-projektet har nyligen avslutats, men Julia Carlström och hennes kollegor fortsätter bearbeta materialet i en separat delstudie om viktiga områden för tumlare i svenska vatten. I början av 2015 initierades en nationell referensgrupp för undervattensbuller, där både Sambah och BIAS ingår, för att ta fram gränsvärden för påverkan av mänskligt orsakade vattenljud. Förhoppningen är att gränsvärdena ska ligga till grund för exempelvis Länsstyrelsen, vilken fått i uppdrag av Naturvårdsverket att skapa speciella skyddsområden för bland annat tumlare.
– Om det visar sig att ljudet har en skadlig inverkan kan det bli nödvändigt att införa någon form av reglering, till exempel hastighetsbegränsningar. Även Internationella sjöfartsorganisationen rekommenderar att nya fartyg ska byggas för att gå tystare. Problemet är vad vi gör med alla gamla fartyg, säger Peter Sigray.
