Havsnivån stiger runt New York i en allt snabbare takt. Ny forskning visar också hur staden sjunker under vikten av en dryg miljon byggnader, däribland Manhattans skyskrapor och Brooklyns turistmagnet Coney Island.
Ett av New York-bornas sommarnöjen är Coney Island, beläget på en halvö i sydvästra hörnet av Brooklyn. Besökare tar tunnelbanan fram och tillbaka över dagen för att njuta av en promenad längs boardwalken, en varmkorv på Nathan’s famous hot dogs, ett dopp i Atlanten eller en tur med den gamla berg- och dalbanan Cyklone. Men här finns också 50 000 permanenta invånare. För tre decennier sedan ansågs det kustnära området ruffigt men i dag är det populärt bland bostadsutvecklarna. De höga husen består inte längre enbart av mer eller mindre misskötta bostadskomplex för låginkomsttagare utan även av lyxiga stål- och glasfasader.
Låg i spillror
Coney Island drabbades hårt av orkanen Sandy 2012. Den berömda boardwalken låg i spillror längs med strandkanten och mängder av byggnader hade översvämmats. Det tog veckor innan hissar, övrig elektricitet och värme fungerade normalt. Det skulle ta år att åter göra det till en inbjudande plats för turister.
Om en liknande storm drabbar New York igen, vilket prognoserna förutspår kommer ske allt oftare, riskerar områden som Coney Island att vara ännu mer sårbara. Havsnivån stiger i en accelererande takt, men stadsdelen sjunker också betydligt snabbare än genomsnittet för New York, enligt en ny rapport författad av forskare från US Geological Survey i Kalifornien och University of Rhode Island.
Kraftiga skyfall 4 juli. Coney Island i bakgrunden.
Bild:
Yuki Iwamura/AP
Istidens påverkan
New York sjunker under sin egen vikt, är en av rapportens slutsatser. Forskargruppen framhåller dock att stadens tyngd långt ifrån är den enda anledningen. Orsaken kan även spåras till slutet av den senaste istiden, 10 000 år tillbaka i historien. Ett istäcke, på vissa ställen upp till fyra kilometer tjockt, hade under lång tid tyngt ner de centrala delarna av den nordamerikanska kontinenten vilket fått östkusten att höjas. I dag är isen sedan länge borta men jordytan håller fortfarande på att återgå till den position den hade tidigare. Den här så kallade postglaciala återhämtningen anses vara den dominerande orsaken till att den amerikanska östkusten nu sjunker 1-2 millimeter per år.
762 miljarder kilo hus
Enligt rapporten sjunker även New York i takt med genomsnittet 1-2 millimeter per år.
– På vissa håll är hastigheten dock den dubbla, upp till 4,5 millimeter per år, förklarar Tom Parsons, geofysiker vid US Geological Survey i Kalifornien och en av rapportens författare.
Områden längs East River i Brooklyn och Queens, norra Staten Island, landområden runt Flushing Bay och Jamaica Bay hör till de platser som sjunker fortast. Även kustområdet där Coney Island ligger.
Med hjälp av historisk satellitdata och radar kartlade forskarna sättningarna (sänkning av byggnad) i olika områden.
Slutsatsen är att vikten av den täta bebyggelsen – totalt 762 miljarder kilo – har en inverkan. ”Varje ytterligare höghus uppfört vid ett kust-, flod- eller sjöområde kan medverka till framtida översvämningsrisk”, står det i rapporten.
Byggs gör det definitivt fortfarande i New York. Coney Island har till exempel under det decennium som gått sedan Sandy fått nära 2 000 nya bostäder. Under de föregående tio åren byggdes bara en tredjedel så många.
Coney Island var fram till 1930-talet en ö som vid högvatten var separerad från fastlandet av ett tidvattenkärr. Stora delar av New York var tidigare våtmark, och vissa områden är byggda på sopor och rester från stora infrastrukturprojekt. Underlaget spelar stor roll för hur mycket mark sjunker.
– Områden där konstgjord fyllnad använts verkar sjunka snabbare. Byggnader på, eller förankrade i, berggrunden får betydligt mindre sättningar än byggnader som ”flyter” på lösare jord, säger Tom Parsons.
Fästa i berggrunden
På centrala och nedre Manhattan ståtar våning efter våning av betong, stål och glas. Skyskraporna svajar visserligen i vinden men trots det är vikten enorm.
– New York har en väldigt tät koncentration av höga byggnader jämfört med andra amerikanska städer. Lyckligtvis är de flesta av dessa byggnader fästa i berggrunden, säger Parsons.
Hur man får byggnader på mjukare underlag att stå säkert beror på de lokala geologiska förutsättningarna, fortsätter han.
– Om det hårda berget ligger djupt och onåbart kan alternativa metoder användas för att stabilisera byggnader, som pålfundament som har djupa pålar vilka motverkar sättningar till följd av friktion mellan jordlagren. Det fungerar oftast bra men kan ibland leda till problem.
”Havsnivån stiger”
Och som sagt, samtidigt som New York pressas nedåt stiger havsnivån i en allt snabbare takt.
– Det är möjligt att höjningen av havsnivån accelererar i framtiden vilket gör sättningarna i kustnära städer mycket värre, säger Tom Parsons.
Sedan den globala höjningen av havsnivå började mätas med satelliter år 1993 har hastigheten fördubblats. Tio procent av de senaste 30 årens nivåhöjning har ägt rum de senaste 2,5 åren. Södra Manhattan har dessutom sett havet höjas dubbelt så snabbt som det globala genomsnitt under det senaste seklet, enligt beräkningar från National Oceanic and Atmospheric Administration (NOAA), som också uppskattar att staden kan komma att drabbas av 23 gånger fler översvämningar 2079 jämfört med 1979. New York är en av många städer som redan i dag drabbas allt hårdare av översvämningar till följd av stormar. Sandy 2012 påverkade 90 000 byggnader och kostade staden 200 miljarder kronor. Även orkanen Ida 2021 orsakade stora skador.
Manhattan ligger i dag mellan en och två meter över havet. Appen Second Sea beräknar att havsnivån runt New York kommer att vara runt 32 centimeter högre år 2050 jämfört med i dag. Hur stor den framtida globala temperaturhöjningen blir spelar dock in och mer pessimistiska prognoser varnar för att höjningen till 2050 kan bli närmare 60 centimeter.
