I takt med att intresset för djurrättsfrågor fått större utrymme i samhällsdebatten har behovet av studier inom om­rådet ökat, förklarar projektansvarig Sigrid Agenäs.

– Det finns ett stort intresse för de här frågorna bland konsumenter och producenter. Däremot finns det inga studier som följer kor och kalvar som får gå tillsammans under en längre tid, eftersom det både är dyrt och krångligt att genomföra, säger hon.

Anses mer kostnadseffektivt

En orsak till att mjölkproducenter idag skiljer kalvar och kor åt är att det betraktas som mer effektivt,  både gällande arbetsinsats – som att hålla rent i ladugården – och ekonomiskt, då mer mjölk kan säljas till oss människor. De preliminära resultat som SLU-studien hittills gett visar dock att det inte nödvändigtvis stämmer.

– Det vi ser är att kalvarna som tillåts dia äter mer mjölk än de som får mjölk i hink, vilket gör att lantbrukaren får mindre mjölk att sälja då. Men en teori vi provar, och som vi tycker kunna se stämmer, är att kvigkalvarna sedan växer snabbare och är friskare. Det i sin tur skulle kunna leda till att de kan ge mer mjölk själva i sin första egna laktation. Och på så vis kan det kanske jämna ut sig ekonomiskt för lantbrukaren, som även sparar in på tiden det tar att utfordra kalvarna, berättar Sigrid Agenäs.

”Ett jättestort problem”

Istället för att dricka mjölk direkt från kon får kalvar antingen mjölk i hink eller mjölkersättning. Att mjölkersättningen, eller kalvnäring som det kallas inom branschen, ofta innehåller palmolja – något Dagens ETC rapporterade om i går – är ett jättestort problem ur hållbarhetssynpunkt, tycker Sigrid Agenäs.

– Det gör vårt forskningsprojekt extra intressant. Lantbrukare som använder kalversättning köper det som finns på marknaden. Och det som finns på marknaden kommer vara optimerat för att vara den billigaste lösningen för att möta kalvarnas näringsbehov. Det finns inget led där man kan få tillbaka ett mervärde om man väljer den dyrare sorten, säger hon.

Kan styra intaget

Hon berättar att alla KRAV-anslutna gårdar idag ger vanlig komjölk till sina kalvar.

–  Då tar man mjölk ur tanken och värmer den och ger till kalvarna.

Varför får de inte dia istället?

– Den är en superintressant fråga. Men det handlar dels om att man kan kan styra hur mycket mjölk de ska få. Det är så många lantbrukare fått lära sig att man ska göra – vilket går tillbaka till en tid när vi hade väldigt ont om livsmedel i Sverige och man ville ge så mycket som möjligt av mjölken till människorna.

Studerar djurens mående

Även om huvudfokus för SLU-studien är att ta reda på hur kalvar kan integreras – istället för att separeras – i ett skötselsystem för automatisk mjölkning undersöker forskarna också effekterna på djurens välmående. Att kalvarna mår bättre av få vara tillsammans med korna och dia är vetenskapligt klarlagt. De får då äta sig mätta och växer bättre. Däremot finns det kunskapsluckor när det gäller hur mjölkkorna påverkas – något rapportförfattarna hoppas finna svar på.

– Det är klart att det är bättre för kalven att få gå tillsammans med mamman. Men det kan ju också vara väldigt mycket bättre för kon, säger Sigrid Agenäs.

Projektet beräknas vara färdigt om tre år.