Lösningarna är indelade i sju huvudrubriker: energi, livsmedel, kvinnor och flickor, byggnader och städer, markanvändning, transporter och material. Fokus ligger med andra ord på mycket mer än bara utfasning av fossila bränslen.
– Det finns en föreställning om att bara vi når 100 procentigt förnybar energi så får vi ledigt från övriga ansträngningar och kan gå vidare till nästa århundrade utan problem. Men det är helt enkelt inte sant, säger Paul Hawken i en intervju med Vox.com.
Kalkyler medföljer
Varje lösning åtföljs av tre beräkningar på hur stor mängd koldioxidekvivalenter förslaget har potential att skära ned: en sannolik, en nödvändig och en optimal.
Det område som har störst sannolik potential att minska utsläppen är en bättre hantering av kylsystem, vilket i dag kräver HFC-gaser, som är tusentals gånger starkare än koldioxid i fråga om klimatpåverkan. Den lösning som optimalt använd kan minska utsläppen som mest är markbaserad vindkraft.
I toppen finns också familjeplanering och utbildning för flickor. Förbättringar inom dessa områden kan minska utsläppen med 120 gigaton koldioxidekvivalenter, främst genom minskad befolkningsökning och högre välstånd, vilket i sin tur för med sig bland annat ökad kunskap om hur naturresurser bäst används.
Reduktionen i utsläpp via de tio mest effektiva lösningarna motsvarar totalt över 580 gigaton koldioxid fram till 2050, under antagande att lösningarna tillämpas i en sannolik takt. Det kan låta mycket, men med dagens utsläppshastighet – bara energisektorn gav 2014 upphov till drygt 32 gigaton koldioxid, totalt över tusen gigaton fram till 2050 – måste ansträngningarna lägga i en högre växel.
Inte mycket kvar
Det är nämligen oklart hur stort utsläppsutrymme vi har kvar. Vissa uppskattningar tyder på att vi bara har råd att släppa ut ytterligare 430 gigaton koldioxid. Totalt. För all framtid.
Det är ingen utopi som ”Drawdown” presenterar, inga reflektioner eller förhoppningar. Utan reell, befintlig, tillämpad kunskap och teknik. Lösningarna är sådana som politiker i princip kan klubba igenom i dag. För alla skeptiker påpekar författaren också att allt som föreslås är sådant som är förnuftigt att göra oavsett klimathot, via förbättrade livsvillkor, fler arbeten, miljöskydd och ökad säkerhet.
Jörgen Olofsson, forskare i naturgeografi och ekosystemvetenskap vid Lunds universitet, tror precis som Paul Hawken att det kommer att bli svårt att nå klimatmålen om inte fokus breddas från fossil omställning till betydligt fler områden.
– Jag har bara skummat igenom listan, men jag ser att till exempel livsmedel, hur de produceras och konsumeras, är med. Det tror jag är en viktig sak att jobba med när det gäller klimatmålen, säger han.
Vårda det vi har
– Något som däremot inte verkar vara med är den större frågan om konsumtion, att vi måste bli bättre på att reparera våra prylar, vårda dem i stället för att hela tiden köpa nya saker. Ett bra exempel på det är regeringen förslag att införa ett rut-avdrag för reparationer.
Nu finns den här listan och i våras publicerade Johan Rockström och ett antal andra forskare en färdplan på vilka konkreta steg världen måste ta för att nå klimatmålen. Men hur stor är chansen att vi lyckas?
– Rent realistiskt har vi mycket att göra och måste jobba på många fronter för att uppnå målet. Man måste ju vara positiv, men det är lätt att känna att det inte händer så mycket.
20 mest effektiva förslagen för minskade utsläpp enligt Paul Hawken
1. Nya kyltekniker
2. Vindkraft (markbaserad)
3. Minskat matsvinn
4. Vegetarisk kost
5. Räddad regnskog
6. Utbildning till flickor
7. Familjeplanering
8. Storskaliga solfarmer
9. Skogsbete
10. Småskaliga solanläggningar
11. Regenerativt jordbruk
12. Skogsbruk i tempererade zoner
13. Myrar och torvmarker
14. Effektivare tropiskt skogsbruk
15. Nyplantering av skog
16. Konserverande jordbruk
17. Varierad artrikedom inom skogsbruk
18. Geotermisk energi
19. Optimering av betesmarker
20. Säkrare kärnkraft
