– Att kalavverka har aldrig varit aktuellt för oss. Skogen är alldeles för värdefull där den står. Det finns heller ingen lönsamhet i hyggesbruk längre, eftersom det är köparen, alltså skogsindustrin, som sätter priserna, medan skogsägarna förväntas vara nöjda med vad de får för sina stammar. I reala termer har betalningarna till Sveriges skogsägare halverats under de senaste 60 åren. Dessutom, om man avverkar sin skog så är den borta. Då har man bara en massa kostsamt återställningsarbete framför sig.
Han menar att det finns så mycket annat man kan göra med skog om man låter den stå kvar, och vinsten ligger inte bara i bibehållen kolbindning och bevarad biologisk mångfald utan också i den lönsamhet som kan skapas genom att förädla råvaran och själv sätta pris på sin produkt.
– Om du snickrar en stol till exempel. Då är det du själv som bestämmer vad den ska kosta.
Grankottsolja succé-delikatess
Han stannar till vid en gran som är översållad med späda, ljusgröna skott. Han plockar ett och stoppar det i munnen.
– Jättegott, men det är lite för tidigt att skörda dem, säger han.
Om ett par veckor är det dock dags att inleda årets skörd och tillverkning av den granskottsolja som inte bara gjort succé bland svenska stjärnkockar utan också serverats på två Nobelmiddagar i rad. För övrigt tar paret tillvara ett fyrtiotal andra växtarter, som tall, maskros, älgört, vårbrodd, och rölleka. Allt som plockas blir till ät- och drickbara delikatesser av olika slag.
– Jag tar hand om skogen och träden medan min fru utvecklar smakerna, säger Ola Engelmark och tillägger att de genom att sköta skogen på rätt sätt, skörda, förädla och sälja granskott kan öka förädlingsvärdet på varje gran med 100 gånger per år.
– Vi utnyttjar alltså bara räntan på kapitalet. Alternativet, att avverka och sälja virket till industrin, skulle innebära ett par hundralappar per stam vart hundrade år. En gran kan bli många hundra år gammal och kan göra väldigt mycket nytta under den tiden.
Han berättar också att de lever på sin verksamhet sedan 2014 och att lönsamheten är god även om Coronapandemin innebär en svacka.
Endast fantastin sätter gränser
Att framställa matprodukter av skogens innehåll är enligt Ola Engelmark dock bara ett av tusentals olika sätt att tjäna pengar på sin skog. Han menar att för skogsföretagare är det bara fantasin som sätter gränser.
– Vad det handlar om är att hitta goda affärsidéer utifrån de förutsättningar den egna skogen har.
Ett bra exempel är Virå Bruk utanför Björkvik där en skogsföretagare har 2 200 hektar skog. På 90-talet var lönsamheten i konventionellt skogsbruk så dåligt att han inte hade råd att anställa en enda person, så han började fundera på alternativ. Han har en av landets bästa kronhjortsstammar på sina ägor, så han bestämde sig för att bygga upp verksamhet kring skogens vilt. Idag driver han en välbesökt upplevelsegård med viltsafari som huvudattraktion. Han har 15 anställda och omsätter 25 miljoner.
Från hyggesbruk till mångbruk
Ola Engelmark har tagit det som sin uppgift att inspirera skogsägare att våga tänka lite utanför boxen. Det gör han delvis via sin bok ”En skog av möjligheter” som kom ut för två år sedan. I den reflekterar han om det konventionella hyggesbrukets nackdelar och mångbrukets fördelar. Hans ambition är att inspirera skogsföretagare till att hitta nya sätt att tjäna pengar på sin skog utan att äventyra den biologiska mångfalden.
Samtidigt vill han inte ställa viktiga näringar mot varandra.
– Sverige ska fortsätta vara en ledande skogsindustrination. Vad det handlar om är att hitta vägar för samverkan där fler får större nytta och glädje av den svenska skogen.
Startade förening
För att hitta vägar framåt startade Ola Engelmark och några andra skogsföretagare föreningen Skogens Mångbruk för ett år sedan. Syftet med föreningen är att gynna ett skogsföretagande som främjar ett ekologiskt, socialt och ekonomiskt hållbart mångbruk av skogen.
– Vi ser redan hur tusentals duktiga företagare med skogen som bas arbetar med att utveckla skogens alla värden till förmån för den biologiska mångfalden, den egna inkomsten och glädjen i att äga och sköta en skog. De tjänar pengar på småskalig träförädling, eller viltguidningar, hantverk, jakt, turism och matframställning. Och fler verksamhetsområden kommer till hela tiden. Vår ambition är att erbjuda ett nätverk för kunskapsutbyte och utveckling. Målet är att ännu fler ska våga ta steget till något slags mångbruk som kan skapa nya arbetstillfällen och i förlängningen bibehålla en levande landsbygd.
Bra mottagande
Och responsen har varit god. Vid starten i maj förra året var de nio medlemmar. Nu är de 300. Men bland Sveriges 230 000 skogsägare utgör de alltjämt en liten minoritet.
– Ett problem är att många fortfarande tror att konventionell avverkning är det enda alternativet. Det finns till och med de som tror att de är skyldiga att avverka, vilket man faktiskt var tidigare. Men avverkningsplikten försvann 1993. Lagligt utrymme finns alltså. Det är snarare kunskap som saknas.
Ola Engelmark ser ett problem i att utbildningssystemet är föråldrat.
– Utvärderingar visar att det behöver revideras. Som det ser ut idag är jägmästarutbildningen mest inriktad på konventionellt skogsbruk. Dessutom finns den bara i Umeå. Den behöver naturligtvis finnas på flera orter så att fler får tillgång till den. Och man behöver släppa in nya idéer i läroplanen. Samma gäller för forskningen på området. Den behöver breddas och ske på fler ställen. Utöver det skulle något slags stödpaket för mångbruksinnovationer och investeringar behövas. Det är en politisk fråga att stimulera till skogligt nytänkande och företagande så att fler vågar satsa och skapa arbetstillfällen i skogsbygderna, säger Ola Engelmark.
