Johan Larsson studerar en tysklönn. Han är trädstrateg i Lunds kommun, en tjänst som inrättades i höstas. Det finns kommuner som har trädspecialister, men Lund är ensamma om en strateg.
Bild: Nicklas Nordström
Dagens ETC
Johan Larsson är landets första kommunala trädstrateg. Hans jobb är att se till att Lund får ett långsiktigt hållbart trädbestånd som gynnar klimat, biologisk mångfald och invånarnas hälsa. Men det är lättare sagt än gjort.
Nicklas Nordström
Han har suttit i möten större delen av förmiddagen. Det är där vid mötesborden han för trädens talan genom att presentera siffror, tabeller och forskningsresultat.
Den obekymrade entusiasm som han utstrålade de första månaderna har övergått i något annat. Något mer sammanbitet. Det är svårare än han trodde att åstadkomma snabba förändringar.
– Jag behöver lära mig att använda en retorik som funkar på dem som har beslutsmandat över stadsmiljön. Det gäller att kunna använda rätt siffror och referenser, säger Johan Larsson som i botten är trädgårdsingenjör och ekolog.
Väcker uppmärksamhet
Hans tjänst i Lunds kommun har väckt uppmärksamhet. Johan Larsson lär vara Sveriges första kommunala trädstrateg, även om det finns tjänstemän i andra kommuner med liknande uppgifter. Han började sitt arbete i september förra året och har till och med blivit intervjuad av en kanadensisk radiokanal.
Han kränger på sig en tunn jacka och lämnar sin arbetsplats i kommunhuset Kristallen. Det är strax efter lunch och soligt. Det är inte så ofta han faktiskt är ute och tittar på de träd han arbetar med. Han är mer av en skrivbordsarborist, säger han och skrattar.
Johan Larsson har egentligen en rik faktabank att hämta argument från. Det saknas inte studier som visar hur viktiga träden är för andra levande varelser, oavsett om de står i en stad eller en skog. Han refererar till den ena rapporten efter den andra under vår promenad.
Fångar upp luftföroreningar
2021 presenterade Sveriges lantbruksuniversitet projektet i-Tree Sverige där man räknat på vad träden i nio svenska städer bidrar med för samhällsnyttor. Den visade att björkarna i Luleås stadskärna lagrar samma mängd kol som utsläppen från 1 600 personbilar under ett år. Granarna i Umeå och skogsekarna i Hässleholm tar årligen hand om 97 000–100 000 kubikmeter regnvatten i trädkronorna, samma mängd vatten som ryms i 33 000 brandbilar. Det minskar risken för översvämningar. Studien visade vidare att träden i Stockholm fångar upp luftföroreningar som annars skulle kostat samhället 99 miljoner kronor i sjukvårdskostnader.
– En annan undersökning kom fram till att när man ökade växtligheten på skolgårdar såg man en effekt i barnens lärande. Barnen fick bättre resultat i skolan. Man har också sett samband mellan gröna skolgårdar och ett stärkt immunförsvar, säger Johan Larsson.
En mångfald är bäst
Men vilka träd ska en stad välja? Han svarar att det bästa är en diversitet, en mångfald.
– Det är bra att inte lägga alla ägg i samma korg, utan det gäller att ha många olika arter av träd i olika åldrar, säger han.
Mångfalden gynnar den biologiska mångfalden och ökar motståndskraften mot olika former av trädsjukdomar.
– Vi vet också att inhemska arter generellt gynnar ekosystem och naturvärden bättre än exotiska träd. Och det är ju inte så konstigt för det handlar om samevolution, att olika arter har utvecklats tillsammans. En viss skalbagge har kanske inte möjlighet att överleva på alla trädarter, utan är beroende av en ek.
Forskningen har dessutom kommit fram till att inhemska träd generellt hyser fler ryggradslösa djur än exotiska, vilket gynnar många arter.
– Samma forskare genomförde en uppföljande studie som visade att fåglar, i det här fallet blåmesar och talgoxar, hade en bättre häckningsframgång ju större andel inhemska träd som fanns i närheten av boet. Tesen är att det finns mer mat på de inhemska träden.
Frågan blir då när ett trädslag räknas som inhemskt.
– Gränsen mellan inhemskt och exotiskt har diskuterats länge. SLU Artdatabanken pratar av praktiska skäl om år 1800 som en gräns. Men många biologer skulle nog hävda att 1200-talet är en rimligare gräns.
Johan Larssons första stora uppgift är att ta fram en ny trädstrategi för park- och gatuträd i Lunds kommun. Han har en kortfattad trädplan från 2012 att utgå från.
– Det absolut viktigaste är att bevara befintliga träd och skydda dem på alla sätt vid byggnationer och annat. Jag vill till exempel ställa krav på att vi ska använda platsbyggda trädskydd som inte är flyttbara för att skydda stammar och rötter. Det tar minst 40 år för ett nyplanterat träd att växa till sig och utveckla en rejäl krona.
Förbättrad mental hälsa
Han tar också upp 3–30–300-regeln, en modell som fått stort genomslag internationellt. Region Skåne har använt den för att analysera förekomsten av träd och växtlighet i nio tätorter i Skåne. Det handlar om att alla invånare ska se tre träd från sitt fönster, ha en krontäckning på minst 30 procent i sin stadsdel och maximalt 300 meter till närmaste grönområde. Det är bra mål, tycker han. En rapport från WHO 2016 tyder på att ökad stadsgrönska leder till minskad dödlighet och förbättrad mental hälsa.
– Ofta pratar man om att växtlighet i staden är hälsofrämjande. Jag har börjat vända på det och säga att vi mår dåligt av bristen på växtlighet. Vi har inte evolverats i en stadsmiljö, utan är fortfarande brynvarelser, utvecklade för att bo i skogsbryn nära träd, djur och växter, säger Johan Larsson.
Målet är ett grönare Lund
Han håller själv på att anpassa sig till en ny miljö, den kommunala beslutsorganisationen, där träd och växter nu fått en strategisk försvarare.
– Vi behöver se till att träden kommer in i alla planer och processer som kan påverka förutsättningarna för träd och växtlighet i staden. Finns de inte där hänger det på att jag och mina kollegor hinner bevaka alla projekt, exploateringsområden och planer. Det är lätt att träd försvinner slentrianmässigt. Vi måste börja diskutera utrymme för trädrötter samtidigt som vi diskuterar utrymmet för ledningar, säger han.
Han har successivt blivit tuffare i sin argumentationsteknik.
– Jag har börjat spetsa till saker. Jag drar mig inte för att lägga fram fakta som visar att vi försämrar förutsättningarna för invånarnas hälsa om vi ersätter urban vegetation med hårdgjorda ytor. Då måste alla på mötet ta ställning till det, inse allvaret och välja sida.
Hans mål är ett grönare Lund och det finns mycket att göra.
– Jag vill se fler gröna miljöer överallt. Finns det en plätt över borde den bli grön. På samma sätt som vi identifierar möjliga exploateringsområden eller platser för solceller vill jag se en analys över möjliga planteringsytor.