För någonting som utpekas som en revolution i vardande är den så kallade cirkulära ekonomin än så länge ganska okänd för den breda allmänheten.
– Det är inte ett perfekt begrepp. Bara en evighetsmaskin kan vara helt cirkulär – men det strider mot termodynamikens lagar, säger Anders Wijkman.
Kristdemokraternas tidigare europaparlamentariker är tillbaka i Bryssel, om än bara över dagen. Numera besöker han staden inom ramen för sina många ordförandeposter: för regeringens miljömålsberedning, Återvinningsindustrierna och Romklubben, en tankesmedja som utforskar tillväxtens gränser.
– Jag pratar hellre om en prestationsekonomi där fokus ligger på tjänster – på att laga, vårda och uppgradera varor istället för att slita och slänga.
Tllväxt utan resursslöseri
Jytte Guteland, socialdemokrat och medlem i Europaparlamentets miljöutskott, föredrar också ett annat begrepp:
– Kretsloppsekonomin, där tillväxt sker utan behov av nya resurser.
Möjligen dröjer det innan den cirkulära ekonomin blir ett ord som används av gemene man. Men det är desto mera bråttom att idén omsätts i praktiken, anser finska Samlingspartiets Sirpa Pietikäinen, som samordnar Europaparlamentets ståndpunkt i frågan.
– Frågan är inte om, utan när och hur vi tvingas ställa om vårt resursutnyttjande. Man kan alltid återhämta sig från en ekonomisk kris, även om priset blir stort mänskligt lidande. Men pajar vi planeten är det game over.
Att vi minskar vårt ekologiska fotavtryck är alltså en fråga om liv och död. Många anser även att en omställning lönar sig. Hit hör managementfirman McKinsey som i en nysläppt studie menar att cirkulära affärsmodeller kan ge Europa 1600 miljarder euro i samhällsnytta. Till andra fördelar hör att koldioxidutsläppen skulle halveras jämfört med dagens nivå och trafikstockningarna skulle minska med sexton procent.
Kan skapa två miljoner jobb
Kommissionens egna analyser visar att en resurssnål ekonomi kan skapa två miljoner jobb och spara 600 miljarder euro.
– Det är fullt möjligt med tillväxt utan energi- och materialförbrukning, säger Anders Wijkman.
– Redan nu kan du hyra sportkläder hos friluftsföretaget Houdini för den vecka som du ska ut och fiska. I framtiden kommer Ikea inte sälja halvtaskiga kök utan hyra ut sådana som man bygger upp och ned som ett lego. Airbnb, webbportalen där privatpersoner kan hyra ut sina hem till turister, är redan större än hotellkedjan Hilton.
Företag som Airbnb och samåkningstjänsten Uber kritiseras för att de gjort sina grundare stormrika medan det är svårt att livnära sig på delningsekonomin?
– Jag håller med om att det är ett problem att någon på toppen kammar hem storkovan. Men principen om att dela på resurser är sund.
Drog tillbaka lagförslag
Samtidigt var det just företagens skepsis som fick EU-kommissionen att i vintras dra tillbaka lagförslaget om cirkulär ekonomi. Efter omfattande protester från miljöorganisationer har kommissionen lovat att lägga fram ett nytt och bättre förslag innan årets slut.
Har vi råd att vänta?
– Det är synd att tappa tid. Men vi ska heller inte gråta över spilld mjölk. Nu har kommissionen lovat att det nya förslaget blir mer ambitiöst och vi tänker hålla fast dem vid masten de surrat sig vid, säger Jytte Guteland.
Genom Sirpa Pietikäinens rapport kräver parlamentarikerna en djuplodande översyn av befintlig EU-lagstiftning. Varor ska utformas så att de drar mindre ström och lättare kan lagas eller återvinnas. Kemikalielagarna ska skärpas, marknader för sekundära råvaror skapas. Producenterna ska ta större ansvar för sina varor.
En del av problemen måste dock lösas genom nationell lagstiftning, säger Jytte Guteland.
– Den stora utmaningen för Sverige är att ställa om till hållbara transportsätt. Vi måste investera i forskning och järnvägar och rusta upp miljonprogrammen så att de blir grönare.
Även skattepolitiken ligger i medlemsländernas händer. Anders Wijkman vill se en skatteväxling så att det blir billigare med tjänster och dyrare med tidigare oanvända råvaror. Företag ska betala den fulla kostnaden av sina utsläpp som idag hamnar på skattebetalarnas lott.
Privatpersoner måste också ställa om: äta mindre kött, handla på loppis och hyra istället för att äga, menar Anders Wijkman.
”Måste undvika flaskhalsar”
Hur ska Europa säkra en omfattande omställning utan att företagandet skadas? Producenter ska till exempel tillverka sina varor av återvunnet material. Då måste vi först bli bättre på återvinning.
– Det kan vara en utmaning att se till att omställningen går som ett kugghjul. Vi måste undvika flaskhalsar. Men det finns redan mycket i omlopp som vi kan ta tillvara på, till exempel alla gamla mobiltelefoner. Vi måste se till att dessa hamnar på återvinningscentraler, säger Jytte Guteland.
Dels kommer man även i fortsättningen bryta råvaror.
– Men det är viktigt att stödja företagen som ställer om till en resurssnål produktion.
Ett led i detta är att se över hur EU-kassan fördelas.
– Vi måste aktivt söka efter hållbara projekt att investera i. I den mån det finns EU-stöd inom jordbrukssektorn så ska vi uppmuntra resurseffektiva jordbruk. Subventioner till kolkraft, deponi och förbränning av sopor ska fasas ur.
Anders Wijkman tycker inte att man ska överdriva problemen med en omställning.
– Cirkulär ekonomi bygger på sunt förnuft: man ska hushålla med resurser och inte slänga saker som har ett värde. Det borde inte vara så svårt att få till.
Det stora motståndet ser han hos konventionella ekonomer.
– De ser allt som kostnader och inte investeringar. Ekonomiutbildningen borde göras om i grunden.
Även om få ifrågasätter principen om en cirkulär ekonomi pågår debatten om hur det ska gå till.
Utgå från planetens gränser
För Sirpa Pietikäinen är det avgörande med bindande mål för hur resurseffektiviteten ska öka.
– Vi måste utgå från planetens gränser och se vad som krävs för att vi aldrig når dem. Det går inte att göra detta på frivillig basis, på samma sätt som företag inte får välja om de ska bokföra sina affärstransaktioner. Vi behöver indikatorer som mäter om vi är på rätt väg.
Men många i hennes partigrupp EPP, där Moderaterna och Kristdemokraterna ingår, menar att bindande regler ökar företagens börda.
– Mitt jobb är svårt för vi står inför ett paradigmskifte. På deras tid ville ingen tro på Nicolaus Copernicus och Galileo Galilei, säger Sirpa Pietikainen och syftar till vetenskapsmännen som satte vetenskapen före religiösa dogmer.
– Nittio procent av min tid går åt att övertyga skeptikerna: företag, privatpersoner och politiker som fortfarande tror att det är solen som rör sig runt jorden.
