Det ryker lätt från en askhög på gårdsplanen på Hidinge gård utanför Fjugesta i Närke. Askan kommer från pannan där halmbalar eldas och som sedan värmer upp hela den stora gården med tre boningshus, verkstad, potatislager, tio svinhus och spannmålstork. Skulle det ha använts olja istället hade det gått åt ungefär 70 kubikmeter, som i sin tur hade orsakat drygt 180 ton koldioxidutsläpp.
– Den här halmpannan har absolut varit den mest lönsamma investering jag har gjort, säger Håkan Wahlstedt.
Han är en av de svenska bönder som har satsat på bioenergi för att bryta jordbrukets beroende av fossila bränslen. Oljeanvändningen i jordbruket har minskat med nästan en tredjedel sedan 2002. Det visar en ny rapport från Energimyndigheten. Och mest har oljeanvändningen minskat just när det gäller uppvärmningen. För att det finns mest pengar att tjäna där.
Alla har lärt sig köra smart
Men Håkan Wahlstedt har också gjort andra förändringar. I snart 15 år har han kört plöjningsfritt på gården. Det betyder att han inte plöjer på hösten utan kör med tallriksharv istället. Det leder i sin tur till att han inte måste köra traktorn lika ofta. Och istället för att köra ut stallgödslet så pumpas gödslet ut på åkrarna med hjälp av flera kilometer långa slangar. Dessutom har alla på gården fått lära sig att köra smart.
– Vi har alla gått kurs i eco-driving för bönder. Det ger mer än man kan tro. Det går att spara omkring 10 procent diesel genom smart körning, säger Håkan Wahlstedt.
En annan förklaring till gårdens minskade energianvändning går att hitta i foderköket. Här görs maten till de 4 700 grisarna i stallarna. Och i foderköket luktar det kanelbullar. Ja, det är faktiskt sant. Istället för att allt foder nyproduceras så tar gården hand om restprodukter från annan livsmedelindustri. Till exempel utgånget bröd och gamla bullar. Här finns också spillmjölk från mejerierna, överbliven vassle från ostproduktion och öljäst från bryggerierna. Allt kokas ihop till den soppa som grisarna äter.
– Grisar har i alla tider ätit rester från människornas bord. Men det kommer inte riktigt fram när man ska räkna på vilket kött som är mest miljösunt, säger Håkan Wahlstedt.
Nu känner Håkan Wahlstedt att han inte kan ta fler steg mot ett helt fossilfritt jordbruk utan hjälp från andra aktörer. Från fordonsindustrin till exempel.
– De maskiner vi använder går ju alla på diesel idag. Och eftersom varje maskin kostar en miljon vågar man ju inte köpa något som inte är färdigutvecklat, säger han.
”Skulle behöva ett investeringsbidrag”
Samtidigt som jordbruket gör framsteg i minskningen av oljeanvändningen sker inte övergången till fossilfria bränslen i samma takt som i andra branscher.
– Investeringarna blir väldigt dyra för bönderna, säger Jan Eksvärd, expert inom hållbar utveckling på LRF.
Energimyndigheten kan konstatera att det går framåt när det gäller ett fossilfritt jordbruk i Sverige. Men den nya rapporten visar också att det går långsammare här än i andra sektorer.
– Om vi tittar på olja för uppvärmning så har det gått mycket fortare i till exempel flerbostadshus och lokaler. Av någon anledning har det varit lönsammare där än i jordbruket att ställa om, säger Lars Nilsson vid Energimyndigheten.
Jan Eksvärd på Lantbrukarnas riksförbund har tittat närmare på frågan och säger att förklaringen finns i att jordbruket är så säsongsbetonat.
– Det mesta av oljan på gårdarna används idag till spannmålstorkarna. De går några veckor om året. Att investera i ny teknik för så kort tid blir väldigt dyrt, säger han.
När det gäller bostäder och industrier så är energiåtgången mer konstant och då blir det också mer lönsamt att byta teknik.
Jan Eksvärd tycker att lantbruket skulle behöva ett investeringsbidrag för åtgärder som minskar utsläpp av växthusgaser och ett ökat samarbete mellan gårdarna och närområdet.
– Jag tänker mig en teknik så att gårdar, bostadshus, kyrkor och större industrier skulle kunna dela på infrastrukturen, säger Jan Eksvärd.
