Cousine Island är en skyddad granit-ö och precis som på många av Seychellernas andra öar pågår här projekt för att skydda havssköldpaddor med målet att de ska öka i antal.
Privatägda Cousine Island ingår i en naturreserv där även grannön Cousin Island och det omkringliggande havet ingår. De är en ekologisk framgångssaga inte bara för utrotningshotade sköldpaddor, utan även för flygande hundar, en rad fågelarter, ödlor och insekter.
En framgångssaga
Karettsköldpaddan, vars brunspräckliga skal är ungefär en meter långt och länge varit eftertraktat till hantverk, gräver en grop i den mjuka finkorniga sanden. När honan börjar lägga äggen går hon in i ett trans-liknande tillstånd, vilket möjliggör för Cousines ekologer – de sydafrikanska makarna Stuart och Bronwyn Dunlop – att föra över äggen till en hink och samtidigt kontrollera märkningen i skalet. De 185 lagda äggen förs till en säker inhägnad plats längre bort på stranden, där Stuart och Bronwyn har full kontroll på kläckningsprocessen och så småningom kan hjälpa sköldpaddsungarna att nå havet.
– De måste ta sig förbi hungriga krabbor och fåglar. Vid varje kläckning är det bara ett par ungar som överlever, så vi hjälper naturen på traven genom att ge dem säker passage till vattnet, förklarar Bronwyn Dunlop.
Sköldpaddsprojekt på Cousine och andra av arkipelagens öar innefattar även grön havssköldpadda och har lett till att de båda hotade arterna börjat återhämta sig i Seychellernas vatten.
Det gäller även fågellivet. Luften ovanför stranden är full av flygande akrobater: enbart på Cousine häckar åtta arter av havsfågel, och Stuart och Bronwyn för noga statistik över bestånden. Tack vare att de håller borta invasiva rovdjur – som gjort att många fågelarter förvunnit från andra öar – har exempelvis hotade blå duvor ökat till antal.
Hållbarhet har länge varit högt prioriterat för landets regering, som bland annat riktar in turistnäringen mot exklusiv turism med få ”high-end turister”, som betalar mer och, på grund av det låga antalet, sliter mindre på den känsliga miljön.
Inom regeringen pågår just nu samtal om att utöka antalet reservat både på land och till havs. På varje ö pågår dessutom privata hållbarhetsprojekt.
En tidsfråga innan fisket kraschar
Den sydafrikanske filantropen och mångmiljardären Fred Keeley driver Cousines enda resort och står bakom samtliga av öns hållbarhetsprojekt. Alla turistintäkter återinvesteras i de olika rehabiliteringsprojekten. Solpaneler på taken försörjer ön med el, medan regnvatten används i duscharna och filtreras till dricksvatten som serveras i glasflaskor. Påsar, sugrör och flaskor tillverkade i plast är bannlysta samtidigt som turister informeras om vilken skada plast och mikroplast orsakar i havet. Fred Keeley är ensam investerare.
– Att driva projekten privat innebär att jag slipper jag involvera mig med regeringen. Dessutom märker jag att mina solpaneler reducerar kostnaden för att driva ön, samtidigt som vi minskar klimatavtrycket säger han.
Klimatförändringarna och uppvärmningen av haven har drabbat världens korallrev hårt, och Seychellerna är inget undantag. Efter den senaste El Nino, som är ett återkommande klimatfenomen i Indiska oceanen och Stilla havet, för två år sedan blektes stora delar av ögruppens rev. Trots att öar som Cousine och Félicité har börjat återplantera sina korallrev är det en svår kamp så länge jordens uppvärmning pågår.
– Korallreven och utfiskningen av tonfisk och bläckfisk är en utmaning, säger Fred Keeley.
– Vi har spanska och kinesiska trålare som tömmer havet på tonfisk. Det är bara en tidsfråga innan fisket kraschar.
Längre norrut ligger North Island – ön som är ett eget eko-projekt och drivs av en av Afrikas mest välkända safari-operatörer Wilderness Safaris, känt för sin hållbarhetsfokus. Under palmerna som tar vid där den kritvita stranden slutar betar jättesköldpaddor gräs och örter. Seychellisk jättelandsköldpadda är endemisk och världens största art av jättesköldpadda. På North Island levde tidigare tusentals sköldpaddor, men sjöfarare som kom hit i början av 1600-talet uppskattade köttet, och reptilerna – som klarar sig länge utan mat och vatten – kunde transporteras som färsk proviant, levande ombord på fartygen.
Följande århundrade kom nästa bakslag i form av en råttinvasion, där gnagarna fick mersmak på de försvarslösa sköldpaddorna. Idag är North Island både fritt från råttor och katter och djurlivet börjar komma tillbaka.
– Vi har omkring hundra jättesköldpaddor som långsamt ökar i antal, och vi beräknar att samtliga arter av havsfågel har återhämtat sig inom femton år, berättar öns ekolog Carl Havemann.
Tränger undan träd
För att inte historien ska upprepa sig kontrolleras alla båtar som anländer till North Island noga så att inte råttor och andra skadedjur kan ta sig iland, och gäster som besöker resorten byter båt innan de går iland. Många tror att paradissträndernas kännetecknande kokospalmer alltid funnits där, men faktum är att även dessa är en invasiv art som tränger undan inhemska palmer som världskända Coco De Mer och andra trädarter. Den utvecklingen stoppar Carl Havemann och hans team genom att fälla kokospalmer och återplantera naturlig skog.
– Planen är att först rehabilitera de låglänta områdena och sedan bergen. Ibland hjälper turister till med återplanteringen, säger han.
Vill minska matsvinnet
Längre in på den skogbeklädda ön är ett stort område inhägnat; det är här den största mängden grönsaker och frukt som används på öns resort odlas. Carl Havemann visar upp chiliplantor och mangoträd, samtidigt som han förklarar att ön arbetar hårt med att minska matsvinnet genom att skära ner på portionerna som serveras. Att hålla fisket på en hållbar nivå är en svår nöt att knäcka, medger han.
– Det är en utmaning. Men hajar lämnas i fred, och arter som röd snapper får bara fiskas när de nått en viss storlek.
Carl Havemann besöker även skolor och pratar med ungdomar om vikten av hållbarhetsarbete. Det gäller att utbilda den unga generationen i att inte äta vilda djur – som till exempel flygande hundar, som betraktas som en delikatess på många av öarna.
– Det är den unga generationen som är framtiden. De ska leda landet i en hållbar riktning.
