Så lyder inledningen på det flygblad som en måndagsmorgon lagts under vindrutetorkaren på en bil som står parkerad på Molinsgatan i centrala Göteborg.

Den brittiska proteströrelsen "The Tyre Extinguishers" – däckutrotarna – har kommit till Sverige. Syftet är att punktera så många däck som möjligt på de mest koldioxidutsläppande bilarna av dem alla – suvarna. På måndagen har rörelsen räknat till 142 uttömda bildäck, samtliga runt Kungsportsavenyn i Göteborg.

Attackerna mot enskilda bilar rättfärdigas med politiker och makthavares passivitet. Det finns helt enkelt inte tid att vänta på att de stora fordonen ska förbjudas.

"Vi försvarar oss mot klimatförändringar, luftföroreningar och osäkra förare", skriver rörelsen på sin hemsida.

”Alla kan bli en del av rörelsen”, fortsätter de och beskriver detaljerat hur man ska gå till väga.

Första steget är att röra sig mot medelklass- och förnäma områden och helt enkelt se dig omkring tills du lokaliserat en suv. "Detta bör inte vara särskilt svårt", lägger de sarkastiskt till. Efter det rekommenderas aktivisterna att fylla däcken med valfri gröda, såsom linser eller couscous, tills luften börjar pysa ut. En rapport ska skickas in till nätverket när arbetet är klart och information ska lämnas till bilägaren och lokalmedia. Sista steget är att repetera. "Övning ger färdighet".

Roligt eller skadligt?

Det kan tyckas vara ett harmlöst spratt, humoristiskt utfört och med ett högre syfte: att minska växthusgaserna. Men vilka blir konsekvenserna för ägarna? Kanske är någon i behov av snabb sjukvård. Kanske har någon ekonomiska besvär och drabbas nu av en hög, oväntad kostnad. Frågan är om handlingen får den effekt aktivisterna hoppas på eller om det endast är ett sätt att jävlas med folk?

– Humor är viktigt i protest. Men klimatförändringarna är inget att skoja om. Vi gör detta för att stadsjeepar är en klimatkatastrof och måste stoppas, skriver en anonym aktivist från rörelsen via mejl till Dagens ETC.

Huruvida vanliga människor drabbas negativt av deras aktioner är inte relevant, enligt rörelsens talesperson.

– Klimatförändringar betyder död. Suvar är en klimatkatastrof. Ingen behöver äga en, oavsett vad bilföretagen säger. Just nu dör miljontals människor över hela världen på grund av klimatförändringar, och många fler miljoner kommer att dö. Vår sympati och oro ligger hos dem.

"Svårt att diskutera var gränsen för civil olydnad går"

Katrin Uba, docent i statsvetenskap vid Uppsala universitet, har i flera år forskat på sociala rörelser. Hon menar att vad som avgör om civil olydnad blir en accepterad protestform delvis handlar om graden av eventuell skada som aktivisterna åsamkar samhället.

– Orsakar man mer skada än nytta kan rörelsen förlora sin legitimitet. De kan även få en negativ inramning i media och riskerar en offentlig opinion mot sig. Men ofta är rörelsens mål att få uppmärksamhet via sin aktion, att folk inte tycker om den spelar mindre roll. Aktivisterna kan också använda en mer skadlig protestform som en sista utväg för att man inte ser några andra möjligheter, säger hon.

Enligt Katrin Uba är civil olydnad en vanlig protestform för miljörörelsen, speciellt bland djurrättsaktivister eller mindre aktivistgrupper. Man har också ägnat sig åt den typen av aktivism längre i England, inte minst när det kommer till djuraktivism som sedan spridit sig internationellt.

– Som forskare kan man diskutera var gränsen för civil olydnad går, det finns många olika historiska exempel. Den här typen av protest som är icke-våldsam men som gör direkt skada på egendom är svårare att rättfärdiga. Om man jämför med den amerikanska medborgarrättsrörelsen så satt svarta personer i lunchrestauranger i protest. De gjorde alltså ingen skada för någon men även detta var olagligt på den tiden. Även Gretas (Thunberg, red:s anm.) proteströrelse var olaglig eftersom det råder skolplikt i Sverige, säger Katrin Uba.

Däckutrotarrörelsen använder en stor portion humor i sina aktioner. Det tror Katrin Uba är viktigt, delvis för den interna mobiliseringen för att minska stressen för de aktivister som riskerar att bli gripna och bötfällda för skadegörelse.

– Men det handlar också om att rama in deras krav och budskap om att det inte är så farligt, även om de naturligtvis genererar skada för enskilda personer.

Finns det en risk för att irritationen över ett punkterat däck kan leda till en omvänd effekt? Att man blir mindre benägen att vilja förändra sina vanor för klimatet?

– Vi har ingen konkret forskning gällande just den här frågan, men en studie i annat sammanhang har visat att civil olydnad inte skrämmer bort dem som redan stödjer rörelsen. Dock har det varit svårt att vända de som varit negativa från början.