I måndags gjorde miljöaktivister upp en stor eld utanför EU-parlamentet i Bryssel – i protest mot EU:s klimatpolitik som uppmuntrar att träd bränns och döljer biobränslenas verkliga utsläpp.
EU vill gärna framstå som världsledande i den globala klimatkampen. Men en stor del av den europeiska omställningen handlar om att byta ut fossil förbränning mot förbränning av biomassa. 60 procent av EU:s förnybara energi utgörs av biobränslen, varav två tredjedelar kommer från skogen. Till viss del handlar det om att bränna restprodukter från träindustrin, men en tredjedel av bioråvaran är träd, kvistar och stubbar hämtade direkt från skogen.
– För att tala klarspråk, biomassa måste vara en del av vår energimix om vi vill komma ur fossilberoendet. Men jag medger att det är komplicerat att få till det på rätt sätt, sa EU:s klimatkommissionär Frans Timmermans till reportrar under klimatkonferensen COP26.
Varnar för biobränslen
Många skulle nog säga att det är mer än komplicerat, för att inte säga omöjligt, att få ner utsläppen genom storskalig förbränning av skogsbiomassa. Att utsläppen, enligt FN:s regler, kan skrivas av som koldioxidneutrala, är en klen tröst när forskningen visar att biobränslen i själva verket ger lika stora eller större utsläpp än den kolkraft den många gånger ersätter.
Både EU-kommissionens eget forskningsinstitut JRC och europeiska vetenskapsakademin EASAC har varnat för att betrakta majoriteten av biobränslen från skogen som klimatneutrala.
– Ja, och det beror på att innan återbetalningstiden passerat, så blir nettoeffekten av att byta från fossila bränslen till skogsbiomassa ökade nivåer av koldioxid i atmosfären, har direktören för EASAC:s miljöprogram, professor Michael Norton, tidigare sagt till Dagens ETC.
– Och med ökad avverkning och färre träd förvärrar vi faktiskt klimatförändringarna för decennier eller till och med sekel framöver.
Ändå framhärdar EU – och inte minst Sverige – i ambitionen att bygga stora delar av klimatomställningen kring biobränslen. Sedan början av året pågår en strid om huruvida biobränslen ska klassas som gröna enligt EU:s nya taxonomi, där Sverige och Finland har tryckt på för en hållbarhetsklassificering för skogsbiobränslen. EU-kommissionen är generellt positiv till bioenergi, men exakt vilka kriterier som ska vara uppfyllda är ännu inte beslutat.
Forests out of RED Coalition genomförde en protest mot EU:s klimatpolitik den 15 november.
Bild:
Jack Hunter
Miljardsubventioner
Det var i protest mot denna inriktning av klimatpolitiken som nätverket ”Forests out of RED Coalition” i måndags arrangerade en stor brasa utanför EU-parlamentet i Bryssel. Koalitionen uppmanar EU att sluta bränna trä för energi och framhåller att den accelererande avverkningstakten bland Europas skogar eldas på av kraftiga subventioner.
Idag subventioneras bioenergisektorn inom EU med omkring 160 miljarder kronor varje år. Sverige ligger i topp. 70 procent av allt svenskt stöd till förnybar energi går till biobränslen, enligt en rapport från European Commission’s Directorate-General for Energy.
– En av de mest effektiva åtgärderna EU kan vidta för att skydda skogarna är att rätta till sin trasiga gröna energipolitik. Den har skapat ett monster, där hälften av det avverkade träet bränns, och utsläppen ”tvättas” som noll-utsläpp, säger Kenneth Richter, skogsansvarig på Birdlife Europe, som deltar i koalitionens protest.
Illusoriska utsläppsminskningar
Syftet med EU:s taxonomi är att hjälpa investerare att se vilka investeringar som är mest hållbara. Taxonomin omfattar sex miljömål. För att en ekonomisk verksamhet ska klassificeras som miljömässigt hållbar får den inte orsaka betydande skada på något av målen, som bland annat handlar om att bevara biologisk mångfald och att begränsa klimatupphettningen.
Enligt officiell statistik har EU och Storbritannien minskat sina energirelaterade utsläpp med 26 procent mellan 1990 och 2019. Om utsläppen från biobränslen räknas in blir minskningen bara 15 procent.
Siffrorna visar att som klimatåtgärd betraktat är biobränslen från skogen en illusion. Men det uppmärksammas sällan eftersom de biogena utsläppen döljs i förordningen om förändrad markanvändning och skogsbruk (LULUCF).
Mindre avverkning
Helt ny svensk forskning visar att skogen ger den absolut största klimatnyttan om mer av den får stå kvar. Till och med måttliga minskningar av avverkningstakten skulle ge stora klimatfördelar, enligt studien som publicerats i Environmental Researh Letters.
– Den rådande berättelsen säger att ju mer vi avverkar desto bättre är det för klimatet, men våra analyser säger att det är precis tvärtom, säger professor Göran Englund vid Umeå universitet, till Sveriges Natur.
Studien bekräftar det kritikerna till skogsbiobränslen hävdat sedan länge, att dagens avverkningsnivåer bara kan ge klimatnytta i ett tidsperspektiv på 100-150 år – långt över den tid vi faktiskt har på oss att få ner utsläppen.
