I årets EU-val blev partiet dock rejält omsprunget av den rödgröna koalitionen med helt andra klimatpolitiska löften.
Spanien
I Spanien gick det sämre än väntat för högerextrema Vox i 2023 års val. Socialdemokraterna regerar just nu tillsammans med flera mindre nationalistpartier. Men Vox finns alltjämt kvar som politisk kraft i landet – och förnekar bestämt klimatkrisen. ”Ja till naturen, men nej till klimatfundamentalism, och nej till EU:s skadliga 2030-agenda. Spanien framför allt!”, sa Vox-ledaren Santiago Abascal enligt Ekot inför nyvalet förra sommaren. I EU-valet i år blev Vox åter tredje största parti i Spanien.
Tyskland
Ytterhögerpartiet Alternativ för Tyskland, AFD, blev största parti i årets delstatsval i Thüringen och näst störst i Sachsen. Det är första gången som ett ytterhögerparti segrar i ett regionval sedan andra världskriget.
Precis som framgångsrika vänsterpopulisten Sahra Wagenknechts parti BSW byggde partiet sin valpropaganda på kritik mot klimatpolitiken. Och vägen in i den gick via bensinpriset och energipolitiken.
I EU-valet blev AFP andra största parti med 15,9 procent av rösterna.
Frankrike
Franska Marine Le Pen kunde under EU-valnatten fira sin största politiska seger hittills. Hennes parti Nationell samling blev störst i Frankrike för tredje EU-valet i rad och avståndet till tvåan, Macrons parti, var så stort att presidenten upplöste landets parlament och utlyste nyval.
Ryssland
Ryssland utgör en alldeles egen kategori i klimatpolitiska sammanhang. Samtidigt som landet i dag hör till världens största utsläppare av växthusgaser har Vladimir Putin förnekat människan som orsak till den globala upphettningen: ”Ingen vet vad som är upphovet till de globala klimatförändringarna”, sa han för några år sedan på en pressträff, enligt flera nyhetsbyråer.
2021 lovade presidenten att Ryssland ska vara koldioxidneutralt 2060. Därefter skedde landets invasion av Ukraina och Putin har inte gjort något väsen av sig på den internationella klimatpolitiska scenen, förrän han dök upp på Cop-mötet i Abu Dhabi i Förenade Arabemiraten. På agendan under besöket stod främst diskussioner om oljeutvinning och hur oljepriserna kan hållas uppe.
Polen
Det kolberoende landet Polen pekades tidigare ut som en bromskloss i klimatförhandlingarna i Europa. Efter valet, som förlorades av högerpartiet Lag och rättvisa, har det dock hänt saker. EU-vänliga, liberala krafter har återfått makten och den nya regering – som toppas av premiärminister Donald Tusk, som tidigare hade toppositioner inom EU – har levererat garantier om att landet numera kommer vara betydligt mer samarbetsvilligt. Tusk har dock fått hård kritik efter sitt agerande när översvämningarna drabbade Polen under september. Bland annat har han skyllt delar av översvämningarna på bävrar, vilket experter har dömt ut som nonsens.
Ungern
Viktor Orbán, Ungerns premiärminister som för närvarande också är ordförande i EU:s ministerråd, har under de senaste åren gjort flera uttalanden och fört en politik som kan beskrivas som klimatförnekande. Han har upprepande gånger kallat klimatförändringarna för ”vänsterliberal propaganda” och klimataktivism och politik för en ”kommunistisk konspiration” för att omfördela välstånd från väst till öst. Orbán har också kritiserat EU:s klimatpolitik och hävdat att den hotar Ungerns ekonomiska tillväxt och energisäkerhet.
Finland
I vårt grannland i öster försöker Sannfinnländarna, precis som SD i Sverige, ifrågasätta Finlands roll som föregångsland inom klimatarbete. Och precis som SD i Sverige gick Sannfinländarna förra året till val med löften om billigare bensinpriser. Regeringen, där nu Sannfinländarna utgör en del, har nu sänkt bränsleskatten vilket hotar klimatmålen. Sannfinnländarna har också gjort utspel om att Finland borde flytta fram målet om att bli koldioxidneutralt från år 2035 till 2050.
