2022 fick flera aktivister som deltagit i en protestaktion mot en oljeledning från ett oljefält i nordöstra North Dakota fängelsestraff på upp till åtta år.
I januari 2023 blev en medlem i miljöaktivistgruppen "Stop Cop City” skjuten till döds av polisen i Atlanta under en protest mot att en polisutbildningsanläggning skulle byggas i ett skogsområde.
En granskning i The Guardians visar att fossilindustrin har haft stort inflytande över lagstiftning som kriminaliserar klimataktivism i USA, både genom direkt lobbying och genom organisationer som ALEC (American Legislative Exchange Council).
Storbritannien
I Storbritannien har den nya lagstiftningen ”Policing, Crime, Sentencing and Courts Act" från 2022 gett polisen utökade befogenheter att begränsa demonstrationer och införa hårdare straff för störande av allmän ordning.
I somras dömdes exempelvis fem aktivister ur nätverket Just stop oil till fyra och fem års fängelse för icke-våldsamma protester när de blockerade motorvägen M25. Härom veckan fick också två unga klimataktivister som kastat soppa på skyddsglaset till Van Goghs verk "Solrosor" fängelsestraff på två år respektive 20 månader.
Frankrike
Nya lagar från 2021 gör det numera möjligt för franska domstolar att döma klimataktivister för störningar av ekonomisk verksamhet, och grupper som har protesterat mot fossila bränslen har blivit föremål för omfattande polisingripanden och rättsprocesser.
Ett uppmärksammat fall handlar om när polisen satte in tårgas, gummikulor och andra skarpa åtgärder mot demonstranter som protesterade mot byggandet av en stor vattenreservoar i kommunen Sainte-Soline förra året. Dessutom har den franska regeringen kritiserats för att upplösa klimatnätverket Collectif Les Soulèvements de la Terre (Jordens Uppror) med anklagelser om att nätverket uppmuntrat till våld.
Tyskland
Tyskland är ytterligare ett land som går i bräschen för kriminaliseringen av klimataktivism. Till exempel har tre klimataktivister som – i protest mot landets klimatpolitik –målat pelarna på monumentet Brandenburger Tor i Berlin dömts till fängelse. Nyligen åtalades också klimataktivister från den tyska klimatorganisationen Letzte Generation misstänkta för att ha startat en kriminell organisation. Åtalet väcker kritik eftersom åklagaren använder lagstiftning som är ämnad för att bekämpa organiserad brottslighet.
Sverige
2022 blev aktivisten Pontus Bergendahl först i Sverige med att dömas till fängelse för att ha deltagit i en klimataktion. Tillsammans med två andra medlemmar i nätverket Extinction rebellion ställde han sig sommaren 2020 i vägen för ett passagerarflygplan på Ängelholms flygplats, vilket ledde till att flyget försenades en timme. Domen blev fängelse i två månader.
Australien
I Australien, särskilt i delstaten New South Wales, har lagstiftningen skärpts för att rikta in sig på klimataktivister som protesterar genom blockader eller störningar av kritisk infrastruktur. Under 2022 infördes lagar som kan ge fängelsestraff på upp till två år eller böter på upp till 22 000 australiska dollar (cirka 140 000 kronor) för att delta i sådana protester.
Med hjälp av den skärpta lagstiftningen har flera personer dömts till fängelse eller höga böter efter att ha deltagit i blockader riktade mot hamnar och vägar.
Colombia
I länder som Colombia, Brasilien, Filippinerna och flera afrikanska nationer har aktivister som kämpar mot skogsskövling, gruvdrift och andra miljöskadliga projekt ofta mött repressiva åtgärder, inklusive fängelsestraff och dödligt våld.
År 2023 rapporterades att nästan 200 miljöaktivister dödades globalt. En hög andel av morden skedde i fattigare länder – särskilt i Latinamerika där straffrihet för sådana brott är vanligt. Värst drabbat under förra året var Colombia, med nästan 40 procent av alla rapporterade fall med dödlig utgång, enligt organisationen Global witness. Nästan hälften av de dödade tillhörde ursprungsbefolkningen.
