– Olja kan man ha att smörja med kanske, men vi kan inte fortsätta förbränna, det är helt tokigt, säger han och drar ur sladden.

För Markus Sörlin är slutsatsen självklar efter att med stigande oro ha följt klimatforskarnas rapporter de senaste åren: Ska de 50- och 60-talsbilar han älskar leva vidare måste bensinmotorerna kastas ut och ersättas med elmotorer.

Nu står den här, hans första konverterade veteranbil. Den ska han behålla själv, men nu är han redo för kunderna. Så småningom räknar han med att kunna försörja sig på att ge gamla bilar nytt liv genom att göra om dem till elbilar. 

– Jag vill göra dem körbara så att de slipper stå i en lada eller på ett museum, säger Markus Sörlin.

Men alla ser inte planerna som en räddningsaktion. Bland bilentusiaster i hans närhet är det något av en vattendelare, konstaterar Markus Sörlin. Det ska lukta och brumma om gamla bilar, tycker en del. Arg-gubbemarkeringar på Facebook och beska kommentarer har kommit från dem som ansett att han förstört en gammal bil.

– Till en början tog jag ganska illa upp. Jag tänkte: ”Varför är du arg på mig för att jag gjort det här? Jag har gjort bilen bättre, inte förstört den.”

Nu bryr han sig inte längre, säger han. Och det stora flertalet är både imponerade och uppmuntrande. Men Markus Sörlin kan inte låta bli att sucka över det polariserade debattklimat där allt tenderar att få en politisk laddning.

– Om jag lägger upp en bild på bilen spårar det ur i kommentarerna. Någon skriver ”miljö­mupparna har bestämt att soppan ska vara dyr” och så blir det politik.

Återbrukade bildelar

För sex–sju år sedan såg han en video på en bil i Kalifornien som konverterats från bensin till eldrift och blev eld och lågor. Det där ville han också göra. När det sedan började dyka upp rostfläckar på den bil han och hustrun Åsa använt till och från jobbet under åtskilliga år, var de eniga om att gå från ord till handling.

Markus Sörlin köpte en elmotor och har stått timme efter timme i garaget för att pussla in den och batterierna. Omsorgen om det estetiska är stor och finesserna många, som varningslampan för annalkande bensinstopp som programmerats för att lysa när batteriet behöver laddas. Åsa har jagat på emellanåt.

– Jag kan snöa in och hålla på med en liten knapp hur länge som helst, tills hon kommer och säger åt mig, säger Markus Sörlin.

Att återanvända sitter i ryggmärgen på honom. Gaspedalen kommer från en Toyota, batterierna från en krockad Tesla. Med 7 000 mil bakom sig har de mycket livstid kvar, särskilt som motorns effekt är någon tiondel så stor som Teslans och bilen laddas långsamt.

– Batterierna har det riktigt gött där de sitter nu.

Markus Sörlin startar motorn och det suger till lite i magen när den låga bilen tar fart på den slingriga landsvägen i riktning mot Åtvidaberg. Ett gällt surrande är det som hörs från motorn. För att kunna varna fotgängare ska han en installera ringklocka som låter som en spårvagn.

Omställning inte tungt och trist

Medan det östgötska landskapet böljar utanför fortsätter Markus Sörlin att peka på fördelar med eldrift. I en bensinbil går runt sjuttio procent av energin till spillo, i en elmotor endast runt fem procent. De rörliga delarna begränsas till en snurrande rotor – inte mycket kan gå sönder.

– En sådan här gammal bil kan ju annars få för sig att stanna när som helst och kräver väldigt mycket service. Allt det bygger man bort när man konverterar.

Intresset för att konvertera fossilbilar till elbilar har vuxit de senaste åren. Entusiaster som omvandlar sina egna bilar peppar varandra i grupper på sociala medier, men det finns också ytterligare ett par firmor att anlita. Främst är det äldre bilar det handlar om, för Markus Sörlin är det valet givet.

– Det ska vara de här gamla klassiska bilarna som egentligen blivit för omoderna att använda, som kräver att man häller i blyersättningsmedel när man tankar.

Fyra konverteringar om året räknar han med att hinna med. Tills vidare fortsätter han sitt gamla jobb som ingenjör på Saab i Linköping på halvtid. Nyfikenheten på det nya och lusten för att lösa problem har alltid funnits sida vid sida med nostalgin och kärleken till den gamla.

– Jag skulle väl helst vilja att det såg ut som ett museum hemma. Men som ingenjör gillar man att utveckla nya saker. Att kunna kombinera det på det här sättet är jättespännande.

Gratis är det inte. I runda slängar 450 000 kronor kostar det att få sin gamla bensinbil förvandlad till elbil. Inget för vem som helst alltså, även om han också planerar att sälja kit till den händige som vill göra det själv och komma billigare undan. Men Markus Sörlin hoppas med det han gör också påverka andra. Omställning är inte tungt och trist, vill han förmedla.

– Vi räddar ju inte världen genom att de få som är ute och kör med gamla bilar gör om dem. Men det har ett symbolvärde som jag hoppas kan påverka andra.