Det är en fredag i början av juni. Ministrar och aktivister har strömmat till Stockholmsmässan i Älvsjö för ett globalt klimattoppmöte. Men även på andra platser i huvudstaden funderar människor på den gröna omställningen och hur den ska gå till – i det stora och lilla.
På Lilla Nacka, en förskola och skola i sydöstra Stockholm, har matsalen en särskild meny dagen till ära. Gulärtsfalafel, mathavre och grönsaker – men också sockertångspesto och granola på mald mjölmask är rätterna som bjuds. Menyn är resultatet av den klimatsmarta framtidslunch som Malin Söderström, kock på Moderna museet, tagit fram tillsammans med den brittiske konstnären Jeremy Deller. Denna dag serveras den till 6 000 elever i skolmatsalar runt om i Stockholm, däribland i matsalen på Lilla Nacka.
– Vi har under några veckor tittat närmare på vad vi äter. Var maten kommer ifrån, vad som är från djur och växter och så vidare. Vi har därefter samtalat om vad vi kan äta som är mer hållbart för planeten. Vi har även tittat på menyn för fredagen och barnen har fått vara delaktiga i att önska grönsaker och tisdags fick barnen se en film från Moderna museet och konstnären Jeremy Deller som berättar lite om sina tankar kring projektet och maten vi kommer att få äta, säger Sara Tinglöf, lärare på skolan.
Vad tycker då barnen? Måltiden visar sig falla en förskolegrupp i smaken.
– Tio tummar upp! säger Caspar.
Han visste inte om han skulle våga smaka på insektsgranolan, men så gjorde han det ändå.
– Det smakade faktiskt inte så mycket.
– Det smakar som smält choklad som blivit kall, säger Livia, som tycker att lunchen den dagen är godare än vanligt.
– Jag vill äta det här varje dag!
Elly håller med.
– Allt var gott! Jag har provat allt och min favorit var havreriset. Men annars gillar jag frysta ärtor, det tycker jag är till och med godare än godis. Jag kan äta en hel påse ärtor på tio minuter!
Valle, däremot, har bullat upp med en tallrik bestående av enbart friterad gulärtsfalafel.
– Jag tog bara det som är bäst, förklarar han.
Tänka om för klimatet
Jeremy Deller har bland annat representerat Storbritannien på biennalen i Venedig, en av konstvärldens viktigaste händelser, och räknas till en av landets främsta samtidskonstnärer.
Varför vill en prisbelönt konstnär få barn att äta insekter?
– De kommer troligen tillbringa resten av livet med att äta insekter! Det här är vad våra förfäder åt och det här är hur framtiden smakar, vare sig vi vill det eller inte, svarar Jeremy Deller när Dagens ETC träffar honom i Moderna Museets foajé några dagar tidigare och frågar hur han fick idén.
– Några kanske tycker det är kul, andra kanske blir äcklade. Men det är ett tillfälle att öppna upp dem för idén.
Har du själv ätit insekter?
– Ja, så klart. Det är en bra proteinkälla som inte kräver särskilt mycket av naturens resurser, säger Jeremy Deller, som inte äter kött av klimatskäl, men tycker att insekter ändrar på idéer om vegetarianism och veganism.
Det är inte bara barn som du utmanar att prova något nytt. Du bad också Moderna Museet dela ut sockertång-powerbars på järnvägsstationen och andra välbesökta platser i Stockholm. Kan du berätta om tanken bakom det?
– Moderna Museet bad mig göra något i samband med klimattoppmötet och då tänkte jag att jag vill erbjuda något till människor på väg till jobbet, och som också får dem att interagera med varandra. Det blir också en inbjudan att tänka över klimatfrågan, men utan att den blir så stor att den inte går att greppa. Mat lämpar sig väldigt bra för sånt, säger Jeremy Deller och fortsätter:
– Nu är det en stor debatt om bensin- och dieselpriserna i Storbritannien och jag har förstått att något liknande äger rum i Sverige. Men vi borde vara mer oroliga för de skenande matpriserna. De slår hårt mot människor som inte ens har råd att ha bil. Tanken är att ge bort gratis powerbars enligt samma marknadsföringsteknik som stora matföretag använder men med ett lite annat syfte. Vi kommer att behöva ändra vårt sätt att leva. Och då behöver vi öppna upp för att göra saker annorlunda.
Sockertång till frukost
Just denna morgon visar sig många öppna för det resonemanget. Tågvärdarna Kristina Malvén och Alireza Zohadi är några av dem som haffade varsin sockertångspowerbar i morgonrusningen på centralstationen.
– Det här var jättegott! Det smakar lite blåbär. Jag gillar alger, jag brukade köpa det på NK (ett lyxvarhus i Stockholm, reds. anm.) svindyrt innan det fanns att köpa på vanliga affärer, säger Kristina Malvén.
– Jag älskar sjögräs! Jag älskar djur också. Och kött. Jag har varit vegan men nu flexar jag, säger Alireza Zohadi och fortsätter:
– Det här var gott, men jag är lite besviken att det inte smakar mer sjögräs!