Mål om klimaträttvisa

Vanuatu är ett av de länder som hittills har drabbats hårdast av klimatkrisen. Det lilla öriket i Stilla havet har gått i spetsen för ett initiativ som lyckats få världens högsta domstol – den internationella domstolen i Haag (ICJ) – att yttra sig om staters ansvar för klimatkrisen. FN-domstolen ska försöka svara på två frågor: Vilka skyldigheter har länderna att skydda klimatet och miljön? Och vilka ska de rättsliga konsekvenserna bli för länder vars stora utsläpp drabbar andra? Själva yttrandet, som beskrivs som centralt i kampen för klimaträttvisa, väntas komma under 2025. 

Skydd mot klimatkatastrofer

Under 2024 drabbades världen av flera klimatrelaterade väderkatastrofer, och än värre väntas det bli i framtiden.

I Sverige ska en ny utredning om förebyggande insatser och åtgärder mot extremväder vara klar i april 2025.  En uppdaterad nationell klimat- och sårbarhetsanalys ska också göras.

Framtidens elprodukton

Efter att regeringens kärnkraftsutredning trasats sönder av de flesta remissinstanser återstår att se hur mycket av kritiken regeringen kommer att ta till sig. Liksom om det blir några blocköverskridande energipolitiska samarbeten, vilket bland annat Svenskt näringsliv har efterfrågat. I augusti förväntas även regeringens utredning om kärnavfall och använt kärnbränsle vara redo för allmänhetens åsyn. Vad som händer med den havsbaserade vindkraften efter regeringens kritiserade nej till de 13 parkerna i Östersjön är också oklart: Ytterligare 12 ansökningar ligger på regeringens bord. 

Plastavtal

Det blev inget plastavtal i sydkoreanska Butan i december. Över 100 länder, inklusive EU:s medlemsstater, ville se ambitiösa mål för att minska plastföroreningar, men stora plastproducenter som USA och Kina satte sig på tvären. Förhandlingarna kommer därför att fortsätta under 2025. 

Cop30 i Brasilien

I november drar Cop30 i Belém, Brasilien, i gång – ett på många sätt avgörande klimattoppmöte med flera viktiga frågor på dagordningen. Dels hålls mötet för första gången i Amazonas, vilket belyser regnskogens avgörande roll i arbetet mot klimatkrisen. Dels förväntas länderna presentera en andra omgång av nationellt fastställda bidrag (NDC:s) med mer ambitiösa mål om hur mycket växthusgasutsläppen ska minska. 

Klimatet i EU

Även EU ska presentera sin gemensamma NDC inför Cop30. Den nya NDC:n kommer att gälla för perioden fram till 2035 och förväntas innehålla uppdaterade och mer ambitiösa klimatmål och åtgärder. Under året kommer också åtgärderna i ”Fit for 55”-paketet att finjusteras och implementeras. Paketet syftar till att anpassa EU:s klimat-, energi- och transportlagstiftning till 2030-målet om 55 procents utsläppsminskning.

Samtidigt finns en rad frågetecken kopplat till EU:s klimatarbete under året. Inte minst för att EU-kommissionen, där den svenska moderaten Jessica Roswall har en viktig roll för klimatarbetet, är helt ny. Som EU:s miljökommissionär har Jessika Roswall ansvar för miljö och vattenresiliens, vilket innebär arbete med EU-lagar som Sveriges nuvarande regering varit skeptisk till genom åren.

Nya tågsatsningar i Europa

Boka tåg blir snart lika enkelt som att boka flyg, enligt EU:s nya transportkommissionär. Redan 2025 ska kommissionen presentera sitt förslag på hur tåg mellan länder kan bokas enklare. Detta sker parallellt med att internationella tågresor ökar markant i Europa och att flera nya tågförbindelser startar upp.

Think pink-rättegången

Brinnande soptippar, misstänkt dumpning av miljögifter på minst 20 platser i Sverige, 200 000 ton avfall. I juni beräknas Think pink-rättegången i vad som har kallats den största miljöskandalen i Sveriges historia vara klar. Förundersökningen är massiv och omfattar över 50 000 sidor. Tre personer med ledande positioner inom företaget står åtalade för grovt miljöbrott samt ekobrott. Alla nekar.

Politiska löften

Miljö- och klimatminister Romina Pourmokhtari (L) lovade i höstas att utsläppskurvan skulle börja dala nästa år, efter att ha pekat uppåt under 2024. Om Sverige ska nå klimatmålen bör hon infria löftet. 

Från och med den 1 januari blir det dock billigare för bilister att köra fossildrivna bilar, eftersom skatten på fossildrivmedel sänks. Den 1 juli kommer regeringens ”nya” reduktionsplikt att bli verklighet.