Lutfisk och kryddsill är urgamla traditioner som tidigt letade sig upp på julborden. Gravad lax blev däremot en julfavorit först på 1970-talet – ungefär samtidigt som norrmännen började odla lax.
Idag är lufisk-långan hotad liksom vildlaxen och till och med sillbestånden närmar sig kollaps på flera håll. Är tiden för julfisk förbi, eller finns det fortfarande fisk som platsar på ett hållbart julbord?
Världsnaturfonden WWF ger sedan 2002 ut Fiskguiden, en nyckel till hållbar sjömat. Den omfattar ett hundratal av de fisk- och skaldjursarter som vanligen finns på den svenska marknaden.
I guiden, som uppdateras varje år, bedöms de vildfångade arterna efter tre kriterier: hur bestånden mår, hur effektiv förvaltningen är och hur fisket påverkar på ekosystemen. Då spelar det exempelvis stor roll vilka fångstredskap som har använts. När det gäller odlade arter har fiskfodrets ursprung betydelse liksom vilken miljöpåverkan själva odlingen har.
Grönt ljus i guiden är tummen upp. Fisk som tål att ätas undantagsvis får gult ljus medan rött ljus betyder stopp – köp inte.
Rött ljus för lax
– Generellt sett kan man säga att all odling av lax börjar på rött ljus, säger Inger Melander, fiskexpert på Världsnaturfonden (WWF).
Det beror på att vildlaxen är allmänt hotad samt att odlad lax generellt är ett dåligt val.
Laxodlingar i öppna kassar till havs får ändå gult ljus i årets Fiskguide, om de ligger i Skottland, Irland, Island eller Norge. Detta trots återkommande rapporter i svenska medier om vidriga förhållanden i norska odlingsbassänger, där laxfiskarna lever trångt och utsätts för löss och infektioner.
Fler än 60 miljoner laxar dör i norska i odlingar varje år och sjukdomarna sprids även till vildlaxen.
– Det finns faktiskt ännu värre odlingar än norska laxodlingar, om vi tittar på saker som förvaltning och sociala dimensioner, säger Inger Melander.
Värst är fiskodlingarna i Sydamerika. Den enda laxen som får grönt ljus i Fiskguiden är den som är odlad i slutna recirkulerande system på land i Norge.
– Det är första gången någonsin en odlad lax får grönt ljus. När odlingen sker i slutna vattensystem på land slipper man många av problemen som odlingen till havs för med sig, säger hon.
Den godkända landodlade laxen finns på den svenska marknaden, men det finns inga regler som tvingar producenter att ange hur en fisk är odlad, bara i vilket land.
– Förhoppningsvis är odlarna så stolta över sin metod att de skriver ut det, säger Inger Melander.
Ingen hälsoguide
Den som köper vildfångad fisk har rätt till mer information. Enligt lag ska det tydligt framgå tydligt mot konsument i vilket område en vild fisk är fångad, när den är fångad och med vilket redskap eller fångstmetod. Fiskens latinska namn ska också anges, för att undvika sammanblandningar.
– När man har den informationen som kund kan man jämföra den med infon i Fiskguiden och göra ett mer medvetet val vid fiskdisken eller på matstället, säger hon.
Det är viktigt att komma ihåg att Fiskguiden inte är en hälsoguide, den talar inte om att vilka fiskar som är mest hälsosamma eller tvärtom bör undvikas. Att fisk från exempelvis Östersjön innehåller giftiga dioxiner och PCB är ett ämne för Livsmedelsverket snarare än för WWF.
– Fiskguiden handlar om hur mycket fisk man kan ta upp ur haven utan alltför negativ påverkan på ekosystemen, och om hur förvaltningen ser ut.
Sill-Janssons och ålsubstitut
Sill/strömming kan vara ett bra val, men då ska den ha fiskats på vissa platser med vissa redskap och under viss tid på året, enligt Fiskguiden.
All sill från Östersjön får rött ljus, oavsett fångstmetod. Enda undantaget är ett bestånd i Rigabukten som fiskas hållbart och mår bra.
Generellt kan sägas att mer än 90 procent av all svenskfångad fisk i Östersjön används som foder till bland annat laxodlingar. Det gäller inte minst strömmingen.
Ansjovisen som ger Janssons frestelse sin klassiska sälta kan vara hållbart fiskad i Medelhavet, men troligare är att den klassiska ansjovisburken innehåller skarpsill. Den får godkänt om den är fiskad i delar av Skagerrak, Kattegatt och Nordsjön.
– Den ansjovis vi använder i Janssons och som är tillverkad och säljs här innehåller alltid skarpsill, även om det står ansjovis på burken.
Ålen är akut hotad och inget alternativ på det hållbara julbordet, men Inger Melander tipsar ål-älskarna om en ersättare:
– Köp rökt clarias. Det är en sötvattensfisk som odlas i Sverige, i landbaserade, slutna system. Den påminner mycket om ål, både i smak, textur och konsistens.
Den här konversationen modereras enligt ETC:s communityregler.
Läs reglerna innan du deltar i diskussionen.
Tänk på att hålla god ton och visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Olämpliga inlägg kommer att tas bort och ETC förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.