”De anger att det är intressant med miljö men att finansfrågor är tråkiga”, som den nya studien sammanfattar.

Dras till gröna ord

När forskarna undersökte situationen närmare kom de fram till att den beror på bristande förståelse för hur finansbranschen funkar. Till exempel såg de att miljövänner som grupp fick sämre poäng i ett test som mätte finansiell kunskap än befolkningen i stort. De gick också i högre grad på grönmålning; de investerade i fonder med ord som ”hållbar”, ”miljö”, ”planet”, ”vatten” och så vidare i namnet, men verkade inte hitta till de fonder som faktiskt är märkta med gröna stämplar.

– Miljöengagemanget i Sverige är starkt och brett, men det överlappar dåligt med finansiella kunskaper. De som är intresserade av miljöfrågor är inte speciellt bevandrade i privatekonomi, säger Anders Anderson, en av författarna bakom studien.

Vad är det för kunskap som miljövänner behöver för att fatta gröna finansbeslut?

– Detsamma som vi alla behöver för att fungera i det moderna samhället: grundläggande kunskaper i privatekonomi. Sverige har sett en utveckling där allt fler större finansiella beslut flyttas till individer, som behöver ta dem allt tidigare i livet, säger Anders Anderson.

Samtidigt har det visat sig vara en utmaning att få de breda lagren att ta till sig även grundläggande finansiella begrepp, som ränta-på-ränta-­effekten, eller hur fondavgifter funkar.

– Om vi dessutom lägger på fler dimensioner, som hållbarhet, då blir det väldigt svårt för konsumenten att fatta beslut. Det är svårt även för mig, fastän jag har doktorerat i ekonomi, säger Anders Anderson.

Redovisar inte klimatnytta

Ytterligare en faktor som för­svårar är att gröna fonder idag inte kan visa upp att de faktiskt gör skillnad för miljön och klimatet. Den uppsjö av hållbarhetsmärkningar som finns bygger på att fonder följer vissa riktlinjer, snarare än att de redovisar miljönytta eller minskade koldioxid­utsläpp – något som Anders Anderson vill se ändring på.

– I över 50 år har finansbranschen kunnat mäta hur fonder presterar i fråga om risk och avkastning. Ska den gröna dimensionen nu införas så känns det naturligt att också kunna mäta den, inte minst för att det ska bli lättare för sparare att fatta beslut. Men där tycker jag inte att vi är ännu.

Är det gröna ­sparandet åtminstone bättre för avkastningen? Om det råder delade meningar, säger Anders Anderson, och det finns en del bevis för att ”syndaktier”, som alkohol och tobak, men även ”koldioxidintensiva” aktier, genererar högre avkastning.

– Idén bakom det är ganska enkel. Efterfrågan på de här ­aktierna är lägre. Många vill inte äga dem. Då trycks aktiepriset ned, vilket gör att avkastningen blir högre, säger ­Anders ­Anderson och konstaterar att det mot­satta kan sägas om gröna aktier. Många vill äga dem, och budar upp deras priser, vilket gör att deras avkastning blir lägre.

– Det finns också de som hävdar att det här inte är sant, att marknaden inte har förstått att vinsterna i den gröna sektorn kommer att stiga väldigt mycket framöver och den bruna sektorn kommer att försvinna. Det är det argument som de som inte vill erkänna att gröna aktier skulle ha lägre avkastning använder, säger Anders Anderson och fortsätter:

– Jag tar ingen ståndpunkt men jag vill att sparare ska vara medvetna om sina val. Vill jag ha en viss profil i mitt sparande, så behöver jag vara beredd på en lägre avkastning än andra. Det tror jag är det säkraste sättet att tänka. Om det sedan blir så att det gröna går bättre så är det en bonus.