Vart tog frågorna om miljö och klimat vägen i den tyska valrörelsen? Det undrar flera gröna röster inför att det europeiska jättelandet går till val på söndag.
I förra valet 2021 var de gröna frågorna några av de absolut viktigaste för de tyska väljarna. Men trots att förra året blev det varmast uppmätta året hittills har intresset svalnat, för att ge plats åt frågor som migration och säkerhet. Enligt en opinionsundersökning från Forschungsgruppe Wahlen håller 45 procent av tyskarna fred och säkerhet som den viktigaste frågan medan 44 procent svarar att ekonomin är viktigast. Social rättvisa kommer på tredje plats med 39 procent, följt av migration med 26 procent. Först därefter återfinns klimatfrågan, som delar sjätteplatsen med pensions- och äldrefrågorna.
Energi- och bilism
Trots att klimatpolitiken har fått mindre uppmärksamhet i årets valrörelse jämfört med tidigare år finns det några gröna frågor som har debatterats flitigt. De flesta tyska partier ställer sig bakom det så kallade nettonollmålet för växthusgaser till 2045, men politiken för hur landet ska nå dit varierar kraftigt mellan partierna.
En fråga som splittrar partierna handlar om hur de tyska hushållen ska värmas upp.
Sent 2023 kom en ny lag i Tyskland som reglerade att alla nyinstallerade värmesystem måste drivas av minst 65 procent förnybar energi. Detta har blivit en av frågorna som det högerextrema partiet Alternativ för Tyskland (AFD) har lyckats driva opinion mot, genom att hävda att lagen skulle bli dyr för skattebetalarna. Till slut kampanjade såväl Tysklands kristdemokratiska union (CDU) och Fria demokratiska partiet (FDP) som populistiska utbrytarpartiet Sahra Wagenknecht-alliansen (BSW) mot lagen.
Samma partier har också varit motståndare till EU:s krav på ett stopp för nyförsäljning av fossildrivna bilar till 2035. På den andra sidan i politiken står mitten- och vänsterpartier som socialdemokratiska SPD och De gröna fortfarande upp för försäljningsstoppet.
Ryska kopplingar
Under valspurten har tidningen Der Spiegel också avslöjat att en påverkanskampanj från främmande makt ligger bakom en särskilt utstuderad form av anti-klimatpropaganda i Tyskland. Fler än 270 fordon har anmälts skadade i Berlin, Brandenburg, Bavaria och Baden-Württemberg. Sabotörerna sprutade byggskum i bilarnas avgasrör, vilket gjorde fordonen oanvändbara, har lokala polismyndigheter uppgett för tidningen.
På bilarna fästes också falska klistermärken med ekonomi- och klimatminister Robert Habecks ansikte samt klimatpolitiska slagord.
Nyligen kunde Der Spiegel avslöja att attackerna, som initialt skylldes på klimataktivister, kunde kopplas till en rysk-orkestrerad sabotagekampanj, vars mål var att påverka valet den 23 februari.
Enligt tidningen var gärningsmännen unga män från Serbien, Bosnien-Hercegovina och Tyskland. De var inte ideologiskt drivna aktivister, utan medhjälpare, som anlitats av ryska agenter och fick en ersättning på 100 euro per saboterat fordon.
