Framtiden.

Att vi förlorar den lite mer för varje dag.

”Ni säger att ni rapporterar om klimatkrisen, men det gör ni aldrig. Ni rapporterar om symptom som gör sig bra på bild. Ni rapporterar om klimataktivister med flätor och gul regnjacka som får säga obekväma, klickvänliga citat. Men det är inte att rapport­era om klimatkrisen”, sa Greta Thunberg.

De senaste åren har hon befunnit sig mer eller mindre på ständig resa, med förhoppningen att kunna vrida utvecklingen, att kunna öppna ögonen på så många som möjligt. Men det finns ett glapp mellan verklighetens gigantiska utmaning och vad allmänheten tänker om när vi måste agera.

”Jag har rest runt och träffat människor från hela världen och min absoluta uppfattning är att människor är i princip helt omedvetna om vad klimatkrisen innebär, vilka förändringar som krävs och hur lite tid vi har på oss att genomföra de förändringarna”, berättade Greta Thunberg.

Vad kan göra skillnad här?

Medierna.

Som har kapacitet att snabbt bryta igenom passivitet.

Som kan ersätta falsk trygghet med kunskap om hur akut allvarligt läget faktiskt blivit.

”Ni är ärligt talat vårt enda hopp. Ingen annan har möjligheten att på den minimala tid vi har på oss nå ut med den information och kunskap som krävs”, sa Greta Thunberg.

Jag gissar att det skruvades på sig i bänkarna – och då lät hon ändå chefredaktör Peter Wolodarski komma undan med att hans tidning väljer att fortsätta med fossila annonser (50–100 miljoner kronor/år), trots att tidningen enligt egen uppgift är på väg mot sitt bästa ekonomiska resultat detta årtusende och senast kunde förse ägarna med 70 miljoner kronor.

Sanningen är att medierna har svikit sina läsare, tittare och lyssnare.

Det enda positiva i detta är att alla har möjlighet att korrigera sitt misstag – och att det är väldigt lätt att skifta in på rätt spår.

I samband med att Dagens ETC förra året offentliggjorde att vi slänger ut alla fossila annonser, presenterade vi en checklista. Fem förslag, eller snara fem krav som borde ställas på fortfarande ogröna medier.

1. Släng ut klimatförnekarna. Borde vara självklart. Men ändå dyker de upp med förbluffande frekvens. Välj fakta, välj bort konspirationsteorier och faktaresistens.

2. Ge sammanhang. Det finns en tråd som dras genom labyrinten av nyhetshändelser. Men medierna följer den alldeles för sällan. Som när TT senast glömde att nämna klimatkrisen när mänskligheten registrerade sin varmaste temperatur någonsin. Eller som när SVT analyserar bränderna i Kalifornien.

Jag blir tokig. SVT-meteorolog ska förklara varför det brinner i Kalifornien och nämner under sin explainer på en minut inte klimatkrisen EN ENDA GÅNG. https://t.co/thzINGnNBA

3. Använd ord som beskriver vår verklighet. The Guardian har varit pionjär med uppdaterad språklig policy för att kunna rapportera korrekt om klimatkrisen, inte klimatförändringen. Det här överförde Dagens ETC rakt av. På ledarplats, på nyhetsplats. Vi slutade använda begrepp som global uppvärmning. Vi skriver upphettning.

4. Avslöja vilka som förstör vår planet. Medierna driver klimatfrågan till att fokusera på individen. Ska du sluta flyga? När den granskande journalistikens uppdrag rimligen måste vara att reda ut varför flygindustrin ständigt undantas från politiska ingrepp och under decennier vägrat investera i mer klimatvänliga drivmedel. Till exempel.

5. Sluta tjäna pengar på fossila annonser. Dagens ETC prioriterar klimatfrågan eftersom den – globalt och långsiktigt – är viktigare än alla andra frågor. Vi kan inte ha fossil annonsering. Det borde gälla för fler medier.

Se det som en trappa.

Börja med steget längst ner, arbeta dig uppåt.

För oss på Dagens ETC är det ett projekt. Vi lär oss mer, vi försöker göra bättre. Jag hoppas att vi i nästa steg av vår insamling får medel att förstärka just klimatbevakningen och bli klara med en plattform som skulle göra den tillgänglig för bredare grupper, inte minst yngre.

Men det är en sorg att se hur andra medier växlar ner, att de använder corona som ursäkt för att lägga ner eller pausa sina satsningar på klimatjournalistik.

Det finns inget viktigare.

Det var vad Greta Thunberg förmedlade i sitt tal.

Jag kan för mitt liv inte förstå hur mediernas chefer och ägare och journalister kan värja sig mot den prioriteringen.

”Klimatkrisen är en hotfull verklighet. Det är vårt jobb som journalister att skildra den verkligheten korrekt och att konfrontera både politiker och allmänheten med den. Det är vår nyckelfunktion inom demokratisk opinionsbildning. Vi har inte bara ett ansvar gentemot samhället utan också våra barn. Även om de inte ännu fötts”, skrev tyska journalisten Sara Schurmann nyligen i Dagens ETC.

Hon har rätt.

Det är vårt jobb.