I en ny rapport från Greenpeace sätts fingret  på hur stora utsläpp överkonsumtionen leder till. 

”Behövs politiska styrmedel”

Först, ett katastrofscenario. Om produktionen inte skulle minska utan pågå enligt business as usual beräknas kött- och mejerisektorn ensam orsaka en global temperaturökning på 0,32 grader till 2050, enligt rapporten. Metanutsläppen skulle stå för över 75 procent av denna uppvärmning.

Om den rika delen av världen lyckas ändra sina kostvanor i linje med hälsoexperters rekommendationer hade en avsevärd del av metanustäppen kunna hejdas.

– Den rikare delen världen måste ställa om till en mer växtbaserad kost för att vi ska ha en chans att nå klimatmålen, säger Sandra Lamborn, talesperson i jordbruksfrågor på Greenpeace.

Hur åstadkommer vi då denna förändring? Det svåraste, påpekar Lamborn, är att det krävs ett tydligt politiskt agerande för att få ner konsumtionen. 

– Företagen har inte på något sätt visat att de tar frågorna om minskade metanutsläpp på allvar. Därför behövs politiska styrmedel. Det kommer bli en utmaning. 

”Arla är grennwashing-giganter”

Greenpeace i Sverige väljer att presentera rapporten genom en manifestation utanför Arlas största mejeri i Kallhäll. Platsen är noga utvald. Enligt beräkningarna i studien släpper de fem största kött- och mejeriföretagen i världen ut mer metan än vad som rapporterats för fossilbolagen BP, Shell, ExxonMobil, TotalEnergies och Chevron tillsammans. Trots det vill  Arla, som är världens fjärde största mjölkproducent och som finns i sju länder, varken redovisa sina utsläpp eller har verkliga ambitioner att minska dem, framhåller Greenpeace.

– Arla är en betydande utsläppare av metan som är en mer potent växthusgas än koldioxid. Bolaget vill gärna utmåla sig som ett småskaligt företag med familjegårdar och koppla ihop sitt brand med hållbarhet. Men det här är ett resultat av ett väloljat pr-maskineri. Arla är en greenwashing-gigant, säger Sandra Lamborn. 

På vilket sätt är Arlas bild av sig själva felaktig?

– Ett exempel är deras stora hållbarhetssatsning med poängsystem som inte alls gynnar småskalig produktion, utan tvärtom missgynnar den genom att premiera en intensiv mjölkproduktion.

– De säger att de sänker utsläppen per kilo mjölk, men den totala siffran går upp eftersom de samtidigt ökar produktionen.

”I knät på de stora företagen”

I rapporten poängteras att det krävs politiska ambitioner och reglerande lagstiftning för att lyckas med målet att få ner mejeri- och köttsektorns utsläpp. Bland annat genom att begränsa antalet djur i produktionen. 

– Tyvärr sitter ofta politikerna i knät på de stora företagen, säger Sandra Lamborn och fortsätter:

– Ta nuvarande landsbygdsminister som exempel. Han har inga sådana här ambitioner över huvud taget – snarare tvärtom. Han har sagt att vi behöver producera och äta mer kött och mjölk i Sverige. Inget i den svenska politiken just nu pekar åt rätt håll.

Ni lägger mycket ansvar på företagen och politiken i rapporten. Hur har ni tänkt på förhållandet mellan individens ansvar och det strukturella?

– Det är produktionen som måste minska. Självklart behöver människor också äta mindre, men som det ser ut i dag finns det ett så starkt incitament att äta kött – det är billigare och har blivit så normaliserat. Köttkonsumtionen är också kraftigt subventionerad. Det är därför inte hållbart att lägga ansvaret på den enskilda individen.  

Men tror du att nuvarande politiker lyssnar utan att vi konsumenter ändrar vårt beteende?

– Jag tror att vi måste arbeta med  en hel palett av metoder. Vi informerar konsumenter om alternativ och vad köttätandet innebär. Vi behöver opinionen på sin sida, men det räcker inte.

"Branschledande modell"

När Dagens ETC ger Arla en chans att bemöta kritiken i rapporten väljer deras internationella huvudkontor att besvara frågorna via mejl:
”Vi har ännu inte läst rapporten. Men Arlas modell är branschledande när det kommer till att på ett transparent och effektivt sätt minska utsläppen från mjölkgårdar och vi har minskat våra totala utsläpp med nästan en miljon ton koldioxid från 2021 till 2023. Kärnan i vår modell är Incitamentsprogrammet som erbjuder ett brett utbud av vägar för alla jordbrukare att ta, oavsett jordbrukssystem eller storlek, för att uppnå poäng och samtidigt minska sina utsläpp.”