Sensommaren 2020 övertygade Eva Svedling, statssekreterare till dåvarande klimatminister Isabella Lövin (MP), petroleum- och biobränslebolaget Preem att skrota sina planer på en utbyggnad av raffinaderiet i Lysekil med en ny anläggning för att omvandla tjockolja till bensin och diesel med lägre svavelhalt.
Som journalisten Frida Sundkvist kunde avslöja i Expressen lockade Miljöpartiet bland annat med förhandsinformation om kommande budgetsatsningar på statliga kreditgarantier för stora investeringar i Sverige, som också skulle gälla för utbyggnaden av biodrivmedelinfrastrukturen. I april i år kom beskedet att Preemraff får låna tre miljarder från svenska staten för att bygga Nordens största anläggning för biodrivmedel.
Men utsläppen från biobränsle är lika stora som de fossila utsläppen – och jakten på råvara driver på det ohållbara skogsbruket i Sverige. Även om så kallade biogena utsläpp inte räknas i den svenska utsläppsstatistiken tar det i praktiken åratal eller decennier för träd och växter att återbilda kolet. Det är tid vi inte har i klimatkrisens tidevarv, menar Greenpeace, och tar nu därför Preems tillstånd till domstol med syfte att få det upphävt.
”En satsning som ingen vill ha”
Miljöorganisationen kräver vidare att hela utbyggnaden av anläggningen i Lysekil pausas tills Mark- och miljööverdomstolen hunnit göra en omprövning av ärendet, samt att domstolen omprövar hela Preemraff Lysekils miljötillstånd.
– Preem kommer tacka oss att de slipper denna satsning som ingen vill ha. Biobränslena gör att våra skogar, vårt klimat och våra plånböcker lider. Alla som kan vill gå över till eldrift eller på annat sätt undvika transporter med allt dyrare bränsle för förbränningsmotorer, säger Carl Schlyter, kampanjledare på Greenpeace, i ett pressmeddelande.
Strider mot Parisavtalet
Miljöorganisationen vill också låta pröva Preems tillstånd enligt konkurrenslagstiftningen, eftersom Preems anläggningar, om utbyggnaden tillåts, får rätt att släppa ut över hundra procent av Sveriges planerade industriutsläpp år 2045.
– Det gör alla andra företags klimatpolitik dyrare och svårare då de får lösa ut Preems misslyckanden, säger Carl Schlyter.
Att ge tillstånd till en så koldioxidintensiv verksamhet strider mot våra åtaganden enligt Parisavtalet, miljöbalken och riksdagens beslutade miljömål, enligt miljöorganisationen.
