För att Göteborg på lång sikt ska klara av de havsnivåhöjningar som kan bli en följd av klimatförändringarna så behövs sannolikt en yttre barriär även här.

Nu har miljö- och klimatnämnden gett kommunen klartecken att fortsätta planera för en sådan. Enligt Rikard Ledin Da Rosa (S), ledamot i miljö- och klimatnämnden, var nämndens politiker överens.

– Göteborg har väldigt tydlig påverkan av översvämningar, eftersom vi har både havet och Göta älv, alltså ett väldigt stort tillrinningsområde, säger han.

Men det kommer inte bli tal om några byggnationer inom de närmaste åren, utan det handlar snarare om att yttre barriärer mot havet ska kunna stå klara år 2070. Anledningen till den långa tidsplanen är att det än så länge bara finns en förstudie som gjordes för ungefär två år sedan och det är oklart vem som ska organisera, ta ansvar för och betala för projektet.

– En port för två miljarder, det har inte vi finansiella muskler till att klara av själva, vi behöver hjälp från staten. Men vi stannar inte planeringen för det. Det är en måste-åtgärd för att staden inte ska drabbas jätteallvarligt om det kommer ett 100- eller 200-årsregn, säger Rikard Ledin Da Rosa och syftar på de extrema regnfall som inträffar med ett eller två seklers mellanrum.

Kostnad i miljardbelopp

Utredarna bakom förstudien uppskattar att kostnaden beror på vilken typ av portar det blir, men att totala beloppet kan sluta på mellan 3,7 och 7,9 miljarder kronor.

Rikard Ledin Da Rosa tillägger att det också krävs att kommuner och regioner hittar gemensam mark för att inte hamna i konflikt om vilka ekonomiska intressen som ska skyddas vid extrema höjningar av vattennivåerna.

– Så som det ser ut idag är det extremtillfällena vi vill stänga för, men skulle det vara så att vi inte lyckas hindra klimatförändringarna och det blir en generell vattenhöjning som vi inte har tillräckliga barriärer för så kommer vi att få anpassa dem till det också, säger Rikard Ledin Da Rosa.

Det står dock klart att det skulle behövas minst två barriärer i Göteborg. I förstudien nämns flera olika alternativ, men huvudalternativet är en havsbarriär utanför Älvsborgsbron och en i Nordre Älvs mynning i Kungälv och Torslanda. Det skulle, enligt Göteborg stads klimatstrateg Ulf Moback, innebära att stora områden skulle kunna skyddas.

– Genom detta skyddar vi förutom Göteborg även Kungälv, Ale och Lilla Edet upp till Vattenfalls dämme. Dessutom skyddas Karlstadvägen och järnvägen norrut.

Utredningar krävs

Det krävs fortfarande fler utredningar kring bland annat hur yttre barriärer skulle påverka sjöfarten,  idag passerar till exempel Stenafärjor, kryssningsfartyg, fritidsbåtar och andra fartyg som rör sig i Göta älv. De kommer att kunna passera även med en eller två barriärer, men vid hårt väder med assistans av bogserbåt.

Göteborgs stad använder sig av beräkningar från FN:s klimatpanels klimatscenario som kallas RCP 8,5. Den prognosen visar att klimatförändringarna kan leda till en havsnivåhöjning på 0,7 meter till år 2100, eftersom Göteborg årligen har en landhöjning mellan 2,5 och 3 millimeter.

Älvkanter höjs

Kommunen arbetar med att först och främst höja älvkanterna på både norra och södra sidan till 2,3 meter över havsytan för att hantera havsnivåhöjningen. Men det kommer inte att räcka vid extrema vattenflöden om cirka 50 år, om klimatprognoserna besannas.

– Om inte yttre barriärer kommer till stånd får vi höja älvkanterna ytterligare för att kunna vara kvar på samma plats eftersom översvämningar vid extremt högvatten kommer att komma allt oftare när medelvattennivån höjs. Alternativt göra en planerad reträtt, förklarar klimatstrategen Ulf Moback.

Nu krävs att även fullmäktige godkänner planerna för att kommunen ska kunna arbeta vidare med yttre barriärer.