Rent tekniskt handlar det om enkel fysik. Tanken är att utnyttja gravitationen – eller tyngdkraften – för att lagra energi och att omvandla lägesenergin till elektricitet.
Rent praktiskt används massiva klockvikter på tusentals ton, som hänger i schakt kopplade till olika vinschar. Genom att höja eller sänka vikten kan energin antingen absorberas eller generas. Charlie Blair förklarar processen såhär:
– Vi använder elektriska vinschar för att hissa upp de massiva vikterna, som kan hänga kvar i luften högst upp i schaktet med systemet fulladdat. Så gott som all energi kan sedan återvinnas när vikterna hissas ner i schaktet igen. Då fungerar vinscharna som generatorer.
Klarar efterfrågetoppar
Det är precis som ett batteri som laddas, förklarar Charlie Blair, även då kan det mesta av energin lösas ut vid ett senare tillfälle.
– Gravitricity-installationer gör att elnätet kan hantera alla intermittenta förnybara energikällor inklusive vind- och solkraft, och hjälpa nätet att klara övergången till exempelvis elfordon och värmepumpar, säger han.
Energin kan både lagras och användas som balanskraft.
– Tekniken hjälper till att klara efterfrågetopparna – när alla tänder sina lampor samtidigt om morgonen och laddar sina elbilar vid samma tid varje kväll.
Svenskt intresse
I våras testade företaget den första fullskaleprototypen ovan mark i Edinburgh, Skottland. Försöken föll väl ut. Nu väntar nya försök under jord.
– Vi jobbar i gamla gruvschakt i Tjeckien, Sydafrika och Storbritannien och på ett projekt i Storbritannien där vi ska bygga ett helt nytt schakt specifikt för projektet. Vi för också diskussioner med några gruvägare i Skandinavien, däribland kring ett projekt i Sverige, berättar Charlie Blair.
Mer kan han inte säga om de svenska planerna, eftersom projektet omfattas av sekretessavtal.
– Men ägare av svenska underjordiska gruvor som är på väg att stänga får gärna höra av sig till oss.
Fördelar och utmaningar
Om man jämför Gravitricitys lagringslösning med batterier finns det många fördelar.
– Tekniken håller mycket, mycket längre än batterier, och blir dämed betydligt billigare under sin livstid. Miljöpåverkan är mindre, inga sällsynta jordartsmaterial används, alla komponenter kan återvinnas och den ger inga visuella störningar, eftersom hela anläggningen finns under jord.
Det finns utmaningar också.
– Den handlar om stor, tung teknik. Det är alltid dyrt till en början, så vi behöver tid och finansiering för att verifiera tekniken i stor skala och sedan sänka kostnaderna för att göra den livskraftig. Vi måste också få beslutsfattarna att inse att energilagring måste vara långlivad – att byta batteri vart fjärde år är inte hållbart, säger Charlie Blair.
