Han börjar prata med arrangörerna för protesten, ungdomarna i klimatnätverket Aurora som stämt svenska staten.

– Det finns ingen motsättning mellan att konfrontera staten med civil olydnad och samtidigt använda statliga instrument för att försöka förändra statens beslutsfattande. Vi måste använda alla verktyg, säger George Monbiot.

Han får syn på en kär vän och brister ut i ett översvallande:

– So great to see you, Greta!

– Hello, svarar hon med sitt välkända ointresse för kallprat.

George Monbiot tar situationen med ro och de blir båda intryckta i en selfie med norskan Gunhild Stordalen, hotellkungens exfru som driver en klimatfond. In i bilden kliver också en 25-årig australiensare med bakåtkammad framgångsfrisyr som driver en tankesmedja för labbodlat kött. Som kronan på verket blir det högvaktsavlösning vid det kungliga slottet och den uniformerade blåsorkestern ger ­demonstrationen ett bisarrt soundtrack.

Möte med klimatministern

Inget av det som sker verkar bekymra George Monbiot som strax innan hade ett möte med den nytillträdde klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L).

– Hon träffar dagligen människor som berättar vad som är fel på världen men jag försöker komma med en positiv vision. Det kan vara användbart för en politiker.

Den okuvliga framtidstron är hans superkraft men läget har aldrig varit värre.

– Vi befinner oss i en mycket, mycket farlig situation. Om vi fortsätter så här träder vi in i ett scenario som liknar massutrotningen för 250 miljoner år sedan där 90 procent av arterna dog ut. Alla djur större än så här utplånades, säger han och måttar en halv decimeter mellan tummen och pekfingret.

Men klimatrörelsen tenderar att bara prata om problemen.

– Vårt budskap har allt för länge varit: kom med oss så blir världen lite mindre jävlig. Vi behöver inspirera folk genom handling och visa att vi kan göra världen till en bättre plats.

”Inte vinna över alla”

För att vända samhällsutvecklingen behövs bara 25 procent av befolkningen, argumenterar George Monbiot. Sociologer kallar det för en social tippunkt då tillräckligt många människor ändrar sitt beteende och anammar en ny praxis. 

– Du behöver inte göra det omöjliga och övertyga din fascistiska svåger att du har rätt och han har fel. Vi behöver inte vinna över alla, bara tillräckligt många.

Jag vill inte sabba stämningen men vi måste prata om Cop 27 som du och andra beskriver som ett fiasko. Hur illa är läget?

– Det kunde inte ha varit värre. De har inte uppnått någonting på 27 klimat­toppmöten, 26 och ett halvt av dem har varit totala misslyckanden. Vi såg en halv framgång för Parismötet 2015. Vanligtvis när du gör samma sak om och om igen och förväntar dig andra resultat brukar det kallas för galenskap.

Du är aktiv i Extinction Rebellion som fått kritik för att blockera motovägar och det finns andra miljögrupper som kastar tomatsoppa på kända målningar. Vad förändrar det egentligen?

– Du kan alltid diskutera om den här aktionen är mer lämplig än den andra men vi måste få folk att prata om problemet. Det finns en mycket lång historia av människor som med civil olydnad försökt driva på förändring. Först förtalas och demoniseras de, en generation senare blir hyllade. Nästan alla hatade Martin Luther King men nu är han en av de största hjältarna i amerikansk historia.

Straffbart att föra oväsen

Här i Sverige har extremhögern en aggressiv hållning gentemot de radikala delarna av klimat­rörelsen. Samma debatt pågår även i Storbritannien men där har redan lagarna skärpts. I den nysintiftade polislagen har defini­tionen av allvarliga störningar utökats till att omfatta buller. Oväsen under en klimat­protest kan nu klassas som en allvarlig störning. 

– Det kan bli kännbara straff för den som deltagit i eller uppmuntrat en högljudd protest under de senaste fem åren. Den som upprepar brottet kan dömas till fotboja och staten begränsar var de får vistas eller vilka personer de får träffa. Det är straff som vi vanligtvis ger till farliga brottslingar. Vi är på god väg att förvandlas till en polisstat i Storbritannien. Det är skrämmande.

Mitt i allt det som pågår i världen har ­George Monbiot börjat gräva ner huvudet i en jordhåla i sin trädgård. Det är inte en taktik för att ignorera världens problem. Tvärtom har han börjat rota där han står och upptäckt en helt ny värld. Hans nyutgivna bok ­”Regenesis”, återfödelse, är sprungen ur denna fascination för mikrobernas och maskarnas rike under våra fötter. 

Initialt var det med viss skepsis som jag närmade mig ämnet. Satellitbilder över den industriella skövlingen av jordens regnskogar känns i magen men den lika systemhotande utarmningen av världens jordar väcker inte lika starka känslor. Varför är det så, tror du?

– Jag tror att de flesta känner likadant. Vi har förringat jorden genom hela vår historia. Den är smutsig och full av äckliga saker men är det ekosystem från vilket vi får 99 procent av våra kalorier. Hela vår existens är beroende av jorden. Men du behöver ett mikroskop för att se alla underverk där nere. Jorden beter sig på ett sätt som inget annat ekosystem gör ändå plöjer vi sönder den, vi övergödslar och dränker jorden med övervattning.

Du har kallat jordbruket den mest destruktiva mänskliga aktiviteten någonsin. Jag antar att en del bönder har blivit upprörda?

– Det är helt enkelt vad vetenskapen visar. Jordbruket är den största orsak till förstörda livsmiljöer för vilda djur, förlust av arter och orsakar stora vatten- och luftföroreningar. Ändå behandlar vi inte jordbruket som ett problem utan har istället skapat ett slags moraliskt kraftfält runt det.

I nya boken känner jag igen dina gamla fiender ”den vita pesten”. Varför ogillar du får så mycket?

– En och en är de väl okej men när de samlas i grupp då har vi ett problem, lite som tonåringar. Men jag menar att får är en fenomenalt destruktiv kraft. De äter upp alla trädplantor som är mycket näringsrika och därför har vi förlorat nästan alla skogar i Storbritannien. Av markytan har vi gett bort 51 procent till betesmark men endast sju procent är bebyggd. Fåren har gjort mycket mer ekologisk skada än alla byggnader tillsammans. 

Britterna har sina får men vårt eget jordbruk har traditionellt byggts upp kring betande kor. Och det finns ingenting svenskare än kosläpp. I våras direktsände mejerijätten Arla från en gård i Halland med makarna ­Bagge som programledare. När George Monbiot får se en video av svarta och vita kor som skuttar ut i det fria förstår han direkt vad som pågår.

– Korna har hållits inne hela vintern, det är därför de dansar.

”Extremt grymt system”

De flesta har ingen kunskap, eller blundar för, hur mejeriindustrin verkligen fungerar. Istället lever vi med en romantiserad bild av livet på landet, menar George Monbiot. Kor som dansar ut på gröna vårhagar kallar han effektiv propaganda. 

– Vi har fetischiserat denna otroligt destruktiva industri. Att titta på kosläpp är som att folk skulle bevittna ett kolförbrännande kraftverk och utropa: nu vi ska bränna kolet, hurra! Så skadligt är det. Det enda vi behöver göra är att lämna fossila bränslen i marken och stoppa boskapsuppfödningen. Då har vi löst 95 procent av klimatkrisen.

Många kan säkert hålla med om att det är onödigt att ge ätbar mat till kor för att sedan döda och äta djuren. Men vill du sluta helt sluta med djurbete och jordbruk?

– Jag vill stoppa djuruppfödningen eftersom det är i särklass den mest skadliga komponenten i jordbruket men producerar bara 18 procent av våra kalorier. Betesmark ockuperar överlägset mest mark av all mänsklig aktivitet. Det är mark som bättre behövs till förvildade ekosystem. Vi dödar 76 miljarder djur om året för att föda oss själva. De flesta av dem är fabriksgårdar som växt upp under fruktansvärda förhållanden. Det är obegripligt att vi har normaliserat detta extremt grymma system. Men det bästa är att vi inte behöver göra så här längre. 

– Jag vill visa dig någonting, säger han och fiskar upp mobilen ur fickan.

”Jäsning kan rädda oss”

På mobilskärmen syns en bild på vad som ser ut som rejäl stek med rödvinssås och grönsaker. 

– Det här åt jag igår kväll. Det är en stek som aldrig varit i närheten av ett djur. Det är en restaurang i Stockholm som serverar den här 3D-konstruerade veganska köttbiten som kommer från ett slovenskt företag. När de nu har lyckats få till den rätta konsistensen är den sista pusselbiten på plats.

Hur smakade den?

– Lite mer som fläsk än nöt men den hade verkligen en distinkt köttsmak, vilket var lite oroande för mig som vegan. Men på vägen hit till Sverige var jag i Belgien och träffade ett bolag som producerar ett paleoprotein med smak av mammut. Snart kommer vi alltså kunna äta veganska mammutstekar.

George Monbiot låter kanske som en galen science fiction-författare när han beskriver den nya tekniken ”precision fermentation” som låter bakterier genom jäsning producera fett och proteiner i stora aluminiumtankar. Men det är möjligt här och nu. Han kallar det ”den viktigaste miljötekniken som någonsin har utvecklats”. Om vi lyckas ställa om matproduktionen från från djur- till odlat protein öppnat det upp för återförvildning av landytor som tidigare var betesmark.

– Vi kan stoppa den sjätte massutrotningen av arter och samtidigt dra ner mycket av det kol som vi redan har släppt ut i atmosfären. Så jag tror att precision fermentation kan vara det som räddar oss från planetens kollaps.

Lyssna på intervjun med George Monbiot i Dagens ETC:s podd Bakom rubrikerna.