Detta tror Rang-du-Fliers borgmästare Claude Coin att det ska bli ändring på nu när bygget av  ”Tropicalia” har dragit igång. Det hela ska invigas, om inte i år som det var tänkt så i alla fall nästa år. Men miljörörelsen sätter käppar i hjulen.

– Det gör mig ledsen. Över 100 arbetstillfällen som Tropicalia kommer skapa är en stor sak för vår lilla ort. Men besökarna blir den största behållningen för oss, besökare som stannar i några dagar. Det kan återuppliva Rang-du-Fliers, säger Claude Coin som gav projektet grönt ljus 2019.

Allgatorer och vattenfall

Han ser fram emot den halva miljon besökare per år som Tropicalias skapare lovat honom.

Projektet borgmästaren hoppas ska rädda hans döende glesbygsort är ett två hektar stort växthus i plast. Det ska ha 31 meter i takhöjd, en kilometerlång vandringsled, ett 25 meter högt vattenfall, en prunkande regnskog med hundratals exotiska träd, växter och blommor – importerade från tropikerna samt flera exotiska djurarter: fåglar, krokodiler, alligatorer, groddjur och fjärilar.

Dagens ETC talar med skaparen Cédric Guérin i telefon. Han hummar gillande när listan på allt Tropicalia ska hysa raddas upp.

– Allt det och mer därtill. Det är fullständigt unikt, inte sant? Jag kan förklara konceptet för dig väldigt enkelt: Det är Edens lustgård vi talar om. Världens största växthus där besökaren får en totalupplevelse av blomsterprakt, grönt vatten och färgglada fiskar, fåglar och fjärilar som flyger över huvudet på dem, vattenfall, exotiska ljud och djungel. Det blir vackert, spännande och lärorikt. Besökaren kommer att förstå värdet av ekologisk mångfald. Jag tänker mig en barnfamilj, att en fjäril sätter sig på ett barns arm som kan studera dess skönhet. Ja, kan föräldrarna säga, fjärilar är så här vackra men de behöver ett sådant här ekosystem för sin överlevnad. Det bygger förståelse för framtiden och respekt för naturen, säger Cédric Guérin som fortsätter att tala om han inte blir avbruten.

Fraktas in från Sydamerika

För att skapa denna “Edens lustgård” kommer regelbundna flyg från Afrika och Sydamerika att frakta dit tusentals fjärilspuppor, exotiska växter, träd och blommor. Det kommer att krävas stora mängder energi för att hålla temperaturen 23-28 grader året runt. Men enligt Cédric Guérin löses detta med ett “energisjälvförsörjande, innovativt system”. Plasten som används – dubbla lager av det resistenta etylentetrafluoroeten – är “nästan magiskt på det viset”, hävdar han.

Han låter irriterad när de många invändningarna från miljöaktivister och gröna politiker tas upp: Att det lämnar ett enormt koldioxidavtryck, att plastens “magiska egenskaper” aldrig testats i stor skala och så vidare.

– De hävdar att de vill skydda miljön men bromsar instinktivt all utveckling. Det här kommer att bidra till ett bevarande av natur och ekosystem, inte tvärtom. De är bara motståndare till detta för att det är ett kapitalistiskt projekt. Jag tycker de borde uppskatta det, vi är egentligen  på samma sida, säger han.

”Det är skandalöst”

Marianne Van Brugge från miljöskyddsorganisationen GDEAM20 är inte imponerad. Organisationen stämde projektet i mars 2020, vilket är anledningen till att bygget har försenats.

– Det är skandalöst att kommunen och regionen har godkänt detta abnorma projekt utan att först rådgöra med invånarna. Vårt motstånd handlar om exploateringen av området. Även om det är ett ödeland som hur som helst skulle bebyggas så måste det ske med extrem återhållsamhet. Det här projektet är allt annat än återhållsamt, det kväver det inhemska ekosystemet, säger hon.

GDEAM20 är inte ensamma om att protestera. Sammanlagt 38 lokala och nationella miljöaktivistgrupper och naturskyddsorganisationer har gått samman. I februari demonstrerade de tillsammans med gröna och röda politiker från hela Frankrike, på plats i Rang-du-Fliers.

Står långt ifrån varandra

Marianne Van Brugge menar att modern bebyggelse anpassar sig till sin miljö medan detta kväver den naturliga, nordfranska floran.

– Det är ett narcissistiskt spektakel som inte är bra för något. Jag ser inte vad det skulle finnas allmänintresse. Det är ett megalomant projekt förklätt i en påstådd vilja att skydda och bevara den tropiska floran och faunan. Det borde naturligtvis göras på plats i tropikerna i så fall. Jag menar att detta påminner om de gamla världsutställningarna på kolonialtiden, säger Marianne Van Brugge.

Utöver det omoderna i en djurpark med exotiska djur och koldioxidavtrycket projektet antas att innebära – så är anklagelser om koloniala tendenser frekventa.

Cédric Guérin växte upp i franska Guyana och är stolt över att ha inspirerats av sin uppväxt.

– Det är klart att jag inspireras av mitt liv. Det här har dock inget att göra med gamla tiders kolonialism, bara det bästa: att upptäcka världen och ta med den hem. Det är ett sätt att motverka den globala uppvärmningen och medvetandegöra människor om att allt hör ihop, menar han.

– Men snälla rara. Återigen: Det är ett sätt att förstöra tropiska ekosystem ännu mer och dessutom kväva vårt eget, säger Marianne Van Brugge.