Ny forskning undersöker svenska tvättvanor ur ett psykologiskt perspektiv.
Bild: Fotograferna Holmberg/TT
Dagens ETC
Vi tvättar mer än någonsin och utsläppen från världens tvättmaskiner har aldrig varit högre. Nu visar forskning att miljöargument för mer hållbara tvättvanor normalt inte biter på svenskarnas tvättvanor. Rädslan för att uppfattas som snuskig väger tyngre.
– Äckelkänslan vinner många gånger över miljömedvetenheten, säger forskningsledaren Erik Klint.
Dagens kampanjer och budskap för att få människor att tvätta miljövänligt har fel utgångspunkt. Den slutsatsen drar Erik Klint, doktorand vid avdelningen miljösystemanalys vid Chalmers efter att ha lett en forskningsstudie över våra tvättvanor ur ett hittills outforskat perspektiv – det psykologiska.
I studien har forskarna tittat på de underliggande mekanismerna bakom hur ofta och varför vi tvättar, med särskild inriktning på två motstridiga drivkrafter som påverkar vårt tvättbeteende: hur miljömedvetna vi anser att vi är och hur lätt vi har för att känna äckel.
– Hur ofta vi väljer att tvätta påverkas såklart av familjekonstellationer och livsstil, men också av hur känsliga vi är för äckel och hur stark vår miljöidentitet är, säger Erik Klint, och förklarar att större äckelkänslighet inte oväntat leder till mer tvättande.
– Vi såg också att stark miljömedvetenhet i sin tur ledde till något lägre tvättfrekvens, även om skillnaden var liten.
Evolutionär känsla
Äckel är en evolutionärt betingad känsla som ska skydda från smitta och farliga ämnen. Vad som framkallar äckel är kulturellt betingat och varierar mellan tidsepoker. Känslan av äckel kan i sociala sammanhang också kopplas till skam, enligt forskarna. Vi känner skam om vi väcker andra människors äckel för att vi uppfattas som smutsiga eller ofräscha. Rädsla för att uppfattas som äcklig är en stark drivkraft.
– Vi människor vill inte göra saker som riskerar att utmana vår ställning i gruppen, som att associeras med en person som inte sköter sin hygien.
Enligt studien finns det en tydlig målkonflikt mellan äckelkänslor och rationella miljöargument. Mycket pekar mot att rädslan för att uppfattas som snuskig har större betydelse för vårt tvättbeteende än miljöhänsyn.
– Äckelkänslan vinner över miljömedvetenheten. Speciellt som många personer inte associerar tvättande med miljöpåverkan, säger han.
Sprider mikroplaster
Men tvättande medför en betydande belastning på både miljö och klimat. Idag tvättar vi större mängder tvätt än någonsin tidigare, både för att tvättmaskinernas kapacitet ökat stort de senaste åren och för att allt fler hushåll i världen har tillgång till tvättmaskin – 80 procent idag jämfört med 30 procent 2010. Av de globala utsläppen av mikroplaster kommer 16-35 procent från tvättning av syntetiska fibrer som polyester och fleece. En minskning av överdrivet tvättande vore en stor vinst för miljön.
– Men det fungerar inte att bara dundra på med miljöargument, säger Erik Klint.
Många av deltagarna i studien reflekterade knappt över om kläderna verkligen behövde tvättas eller inte, utan resonerade utifrån parollen ”bättre att vara på den säkra sidan”.
Sliter på kläderna
Enligt forskarna borde kampanjer för hållbara tvättvanor rikta in sig på beteenden som gör att tvätthögen växer, eftersom det är det som styr tvättfrekvensen. Målet är att få människor att använda kläderna flera gånger, till exempel genom att ersätta maskintvätten med alternativa ageranden som att vädra plagg, borsta bort smuts och ta bort enstaka fläckar för hand. Det finns även ekonomiska incitament att lyfta fram, eftersom maskintvätt sliter mycket på kläderna.
– Det spelar ingen roll hur vettiga och forskningsbaserade argument du har om det går stick i stäv mot människors drivkrafter, som viljan att känna tillhörighet till en grupp, säger Erik Klint.
Själv har han anammat en avslappnad låt gå-attityd till tvätt.
– Mitt intryck från forskningen är att förutom stark kroppslukt eller stora fläckar nära ansiktet, är de flesta av oss omedvetna om andras renlighet men mycket medvetna om vår egen. Allt sitter i våra huvuden, säger Erik Klint.
Den här konversationen modereras enligt ETC:s communityregler.
Läs reglerna innan du deltar i diskussionen.
Tänk på att hålla god ton och visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Olämpliga inlägg kommer att tas bort och ETC förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.