Sex miljöorganisationer drar nu den franska oljejätten Total Energies inför rätta. Bolaget anklagas för att försumma både miljö och mänskliga rättigheter när det är med och finansierar världens längsta oljeledning.
Stämningen baseras på en fransk lag från 2017 – och utgången kan få stor betydelse för ett liknande direktiv som tröskas i EU.
– Ingen har dödats i alla fall, så mycket kan jag berätta.
Det säger en anställd ingenjör vid Total Energies och syftar på det kontroversiella megaprojektet i Afrika som arbetsgivaren investerat i.
Det handlar om bygget av världens längsta oljeledning genom Uganda och Tanzania som nu är uppe för prövning i fransk domstol. Projektet anklagas för att orsaka stora miljöskador, men också fattigdom, förföljelse och tvångsförflyttningar.
– Jag tycker det är i sin ordning att fallet prövas i rätten. Det görs alltid insatser för civilsamhället parallellt med sådana här satsningar. Men sanningen är att ingen har direkt insyn i de humanitära och miljömässiga aspekterna. Det stämmer att människor ofta får flytta för att det ska vara möjligt att dra ledningarna, säger ingenjören som vill vara anonym.
Att uppge sitt namn är detsamma som att förlora sitt jobb, förklarar hen.
Svårt att försvara inför barnen
Ingenjören håller inte med de som påpekar att fossilindustrin omedelbart måste lägga ner all verksamhet. Men att det måste ske en utfasning, och att oljeutvinning för med sig negativa effekter, är hen medveten om.
– Det känns allt mer svårt att försvara mitt arbete inför mina barn. Men jag vill understryka att det här inte är en simpel för eller emot-fråga. Det finns ett stort behov av energi. Fossilberoendet måste fasas ut – men inte omedelbart, det vore katastrof.
Jordens vänner är en av de franska miljöorganisationer som ligger bakom stämningen och, före det, att den franska lagen om krav på ”tillbörlig aktsamhet” ens existerar. Det är denna skrivning som har gjort den här typen av mål möjliga.
– Vi kämpade i flera år för den här lagen. Total Energies-fallet är den första riktiga prövningen av dess tillämpning. Vi vill veta om den verkligen är ett verktyg för att förhindra humanitära och miljömässiga katastrofer framöver, säger Juliette Renaud, talesperson för Jordens vänner, till Dagens ETC.
”Hålla moderbolag ansvariga”
Juristen Marie-Laure Guislan, medlem i föreningen Sherpa som också kämpade för lagens införande, förklarar att skrivningarna syftar till att hålla moderbolag ansvariga för sitt agerande – även när det sker tusentals mil från huvudkontoret.
– Det vill säga, ett franskt bolag måste förhålla sig till den här franska lagtexten trots att det verkar i till exempel Uganda eller Tanzania.
Lagen infördes 2017 och två år senare beslöt de franska miljöorganisationerna Jordens vänner (les Amis de la terre) och Survie att tillsammans med fyra ugandiska miljöorganisationer anmäla Total Energies för att bryta mot dess innehåll. Anmälan ledde till åtal och i onsdags drog rättegången igång.
Lagtexten som målet bygger på kallas för ”Rana Plaza”, vilket är namnet på den byggnad som rasade i Bangladesh år 2013 då mer än tusen arbetare dog och tusentals skadades. De flesta offren var textilarbetare som levererade tyg till västvärldens största klädmärken, inklusive fransk haute couture.
Modejättarna hade fram till dess enkelt kunnat skjuta ansvaret ifrån sig genom att hävda att de bara köper in från lokala försäljare och därmed inte har något ansvar för arbetarnas liv. Numera stipulerar lagen att multinationella företag ska visa aktsamhet och “förebygga allvarliga kränkningar av mänskliga rättigheter, människors hälsa och säkerhet samt miljön”. Skrivningarna omfattar också utländska leverantörer och underleverantörer som bolagen anlitar.
Två sammanlänkade projekt
Åtalet mot Total Energies omfattar två, tätt sammankopplade projekt. Det ena rör två raffinaderier i en naturpark i västra Uganda – Kingfisher Lake Albert och Murchison Falls – vilka kallas Tilenga. Där ska 200 000 fat olja utvinnas dagligen. Verksamheten har pekats ut som ett stort hot mot de känsliga ekosystemen i regionen. Därtill sägs aktivister som protesterat mot utvinningen ha gripits och fängslats utan rättslig grund.
Det andra handlar om tidigare nämnda EACOP (East African Crude Oil Pipeline) – som beräknas bli den längsta, uppvärmda oljeledningen i världen. Ledningen ska transportera olja 1 443 kilometer, från Tilenga och västra Uganda till Tanzanias kust och vidare ut i världen.
För att genomföra projektet har uppskattningsvis hundra tusen personer tvingats flytta eller sluta med jordbruk som är den huvudsakliga försörjningen för de flesta i regionen. I vissa fall har dessa kompenserats ekonomiskt, i andra fall har det dröjt.
Oljeledningen skadar också regionens ekosystem och djurliv allvarligt, enligt Världsnaturfondens analys.
Liknande EU-direktiv på väg
Ett liknande förslag om ett direktiv för ”tillbörlig aktsamhet för företag i fråga om hållbarhet och mänskliga rättigheter” – inspirerat av den franska lagen – tröskas just nu i EU-institutionerna. Processen har pågått sedan början av året via ett förslag i EU-kommissionen som en del av EU:s gröna giv. Nyligen antog rådet en ”allmän riktlinje om företagens tillbörliga aktsamhet i och utanför EU.”
Direktivet ska, på samma sätt som den lag som nu prövas i Frankrike gentemot Total Energies, stärka skyddet av miljön och de mänskliga rättigheterna globalt. Nyligen inleddes förhandlingar med EU-parlamentet.
Utgången i den pågående franska rättegången har stor betydelse för EU-förhandlingarna, säger juristen Marie-Laure Guislan. Dom väntas komma den 23:e februari.
– Fallet är av stor allmän vikt, vilket även domstolen fasthåller. När Total Energies försökte utnyttja marginalerna inom lagens ramar genom att presentera sin utredning på flera hundra sidor bara timmar innan rättegången skulle inledas, sköts förhandlingarna fram för att ge alla tid att studera texten. Det är ett gott tecken.