Varje år slängs 1,3 miljarder ton mat i världen. Matavfallet motsvarar mer än en tredjedel av all mat som produceras, någonting som har stor påverkan på klimatet. Strategier för att ta itu med matsvinnet var ett hett samtalsämne – och sedermera ämnet för ett av de nya hållbarhetsmålen – under COP21-mötet i Paris i december. En plattform finns nu för att bland andra G20-länderna ska kunna dela med sig av olika metoder för att minska matsvinnet. Sedan i onsdags provar Frankrike en ny sådan strategi. Ett enhälligt parlament har röstat för att chefer för stora livsmedelsbutiker som slänger och inte donerar sin osålda mat ska straffas med böter på upp till 75 000 euro, drygt 700 000 kronor, eller två år i fängelse.

Christina Jonsson, handläggare vid avdelningen för analys och forskning på Naturvårdsverket, är positiv till Frankrikes nya lag.

– Det låter ju jättebra. Det finns sådana initiativ även i Sverige, trots att vi ju inte har lagstiftat om det.

Hur stor påverkan skulle en sådan lag kunna ha om den infördes i Sverige?

– Det är svårt att säga. I Sverige sker den allra största mängden matsvinn i hushåll, men samtidigt består 70 procent av matavfallet i butiker av matsvinn, alltså ätbara varor.

– Men jag vet inte om det skulle behövas en lagstiftning i Sverige.

Naturvårdsverket har i tre år arbetat tillsammans med Livsmedelsverket och Jordbruksverket med ett regeringsuppdrag för att minska matsvinnet, berättar Christina Jonsson. En rapport kommer att presenteras i slutet av mars.

– Ett av FN:s nya hållbarhetsmål går ut på att halvera matsvinnet till 2030 och det är även någonting som vi jobbar mot.

Bland annat sker detta genom SaMMa, Samverkansgruppen för minskat matavfall, ett nätverk för myndigheter, forskare, intresseorganisationer och branschen som samordnas av Naturvårdsverket, Livsmedelsverket och Jordbruksverket. Bland medlemmarna finns allt från universitet till kommuner och livsmedelskedjor.

Nöjda matbanker

Enligt tidningen The Guardian är även franska matbanker mycket nöjda med den nya lagen, då den kan innebära att både de och andra välgörenhetsorganisationer får mer mat att distribuera.

– Vi kommer att kunna förbättra kvaliteten och mångsidigheten i den mat vi får och distribuerar. Vad gäller näringsbalans har vi just nu en brist på kött, frukt och grönsaker. Förhoppningsvis innebär lagen att vi får mer sådana produkter, säger Jacques Bailet, chef för Banques alimentaires, till tidningen.

Nu finns planer, bland annat hos den franska matsvinnslagens initiativtagare Arash Derambarsh, att försöka lyfta en liknande lagstiftning på EU-nivå.