Efter Fukushima-katastrofen 2011 visade Japan att en snabb omställning av energiproduktionen är möjlig. 2010 kom endast 1,1 procent av Japans energiförbrukning från förnyelsebara källor. Motsvarande siffra i Storbritannien var då 6,2 procent. I Tyskland 14,7 procent. Sedan dess har utvecklingen slagit hål på en rad föreställningar om att investeringar i grön energi tar lång tid och är negativt för ekonomin. Under 2012 installerades solpaneler i Japan motsvarande fem till sju kärnkraftverk. Förra året investerades mer pengar i solenergi än i något annat land i världen.
Fukushima-katastrofen ledde till en protestvåg mot kärnkraften som varken energiföretagen eller regeringen lyckades stå emot. Bilder på strålskadade människor och förlorade landområden väckte starka minnen till liv och blev början på en omställning som sedan dess gått i raketfart. Olyckan blev både en väckarklocka för kärnkraftens riskabla och orimliga konsekvenser, men den satte också fokus på hur en oansvarig energipolitik och monopolitiserad marknad under lång tid drivit Japan åt fel håll. Liksom i många andra länder fanns i Japan en stark energisektor som motverkade ekonomiska incitament för en omställning till grön elproduktion. När de massiva protesterna kom gick inte det längre.
Minskade behovet över en natt
Framförallt visade Japan på en häpnadsväckande förmåga att anpassa sig till minskad energitillgång. Bara ett par månader efter att kärnkraftsolyckans omfattning blev känd drog Japan ur sladden till samtliga av sina 48 kärnreaktorer. 30 procent av energiproduktionen försvann. Ledande ekonomer varnade då för att den drastiska åtgärden skulle få förödande konsekvenser – industrin skulle gå under, marknaden gå omkull och levnadsstandarden gå tillbaka till stenåldern. Samtidigt oroade sig delar av miljörörelsen för att energibortfallet oåterkalleligen skulle ersättas av importerad kol och olja.
Tre år senare visar det sig att inga av de värsta farhågorna besannats. Tidigare i år fann forskare att Japan lyckats minska sin energianvändning med motsvarande hälften av vad kärnkraften producerade före katastrofen. En besparing motsvarande 24 kärnkraftsreaktorer – till stor del tack vare effektiviseringar och smartare energikonsumtion.
Blev en folkrörelse
Energibesparingarna lanserades som en landsomfattande folkrörelse, ”Setsuden”, för att uppmuntra människor och företag att spara el och förhindra strömavbrott. Enkla åtgärder som att sänka temperaturen i bostäder, stänga av skärmar och utomhusbelysning – till och med att koppla ur elektriska toalettstolar (en japansk egenhet) – bidrog till att Japan över bara en natt lyckades minska energi-behovet dramatiskt. Överallt sparades energi. Till och med företagens klädkod förändrades så att kvinnor slapp bära kjol, vilket möjliggjorde sänkt temperatur på kontoren.
Enligt en färsk studie har dessa, från början tillfälliga åtgärder, även fått långsiktiga effekter. Dels ledde energikrisen till att medvetenheten om energianvändning och effektivitet ökade, men den ledde också till att stora företag som tvingades genomdriva förändringar, efterhand upptäckte att dessa förändringar hade positiva effekter på produktiviteten. Trots att Japan det senaste året haft en tillväxt på runt 2 procent har energiförbrukningen legat kvar på låga nivåer.
Efter en initial ökning av import av olja och gas 2011, minskade användningen av fossila bränslen förra året med 10 procent. Användningen av olja minskade med hälften. En stor del av den nedgången bedöms bero på det statliga solcellsbidrag som infördes efter Fukushima och som fick en explosionsartad effekt på solcellsmarknaden. Bidraget liknar det som införts i Sverige, men är generösare och mer långtgående. Förutom bidrag till byggandet av solpaneler förpliktigar det elbolagen att köpa in solel från privatpersoner och småföretag till ett fast pris för 20 år framåt.
Fotnot: I en tidigare version av den här artikeln stod det att kärnkraften i Japan har avvecklats. Det stämmer inte. Landet har stängt av sina kärnkraftverk, men premiärministern Shinzo Abe har aviserat att reaktorerna ska startas igen så fort det är fastställt att det är riskfritt.